Kommittén är ett rådgivande organ som kan genomföra granskningar av projekt och ge råd och synpunkter. För projekt som kräver godkännande av regional etikprövningsnämnd kan kommittén göra en förprövning och ge råd och rekommendationer. Hur ansökan om forskningsetisk granskning vid den lokala kommittén går till framgår längre ned på denna sida.
Forskningsetik bygger i mångt och mycket på frivilliga överenskommelser inom forskarsamhället om etiska principer. En överblick av olika dokument om forsknings- och yrkesetik finns i CODEX, en nästbaserad forskningsetikportal.
Men hur forskning får bedrivas regleras också i allmän lagstiftning såsom exempelvis personuppgiftslagen, lag om offentlighet och sekretess samt upphovsrättslagen. För forskning som innefattar djur gäller även djurskyddslagen. Dessa lagrum och hur de tillämpas på forskning finns också beskrivet i CODEX.
Etikprövningslagen omfattar grundläggande bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor. Förordningen om etikprövning av forskning som avser människor ger ytterligare anvisning. Följande gäller:
| |
Lagen skall, enligt 3 §, tillämpas på forskning som innefattar behandling av: |
| |
1. känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204), eller |
| |
2. personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden enligt 21 § Personuppgiftslagen |
| |
|
| |
Utöver det här ska lagen, enligt 4 §, tillämpas på forskning som: |
| |
1. innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson, |
| |
2. utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, eller som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, |
| |
3. avser studier på biologiskt material som har tagits från en levande människa och kan härledas till denna människa, |
| |
4. innebär ett fysiskt ingrepp på en avliden människa, eller |
| |
5. avser studier på biologiskt material som har tagits för medicinskt ändamål från en avliden människa och kan härledas till denna människa. |
Forskning som omfattas av lagen ska prövas i en central etikprövningsnämnd eller i en av sex regionala etikprövningsnämnder. Mer information om lagen och förordningen hittar du på Etikprövningsnämndens hemsida.
Forskning som avser djur:
Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. När ett djurförsök ska genomföras, ska en försöksplan väljas som förorsakar det minsta lidandet, lägsta graden av bestående men för det enskilda djuret, har de största utsikterna att ge ett tillfredsställande resultat, tar i anspråk djur med en lägsta grad av neurofysiologisk känslighet samt kräver minsta antalet djur. Djur, som används i forskningssyfte, skall inte anses vara utsatta för onödigt lidande eller sjukdom vid användningen, om denna har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd.
Etikprövning gäller ryggradsdjur. Enligt lag ska all användning av ryggradsdjur för vetenskapliga ändamål genomgå försöksdjursetisk prövning innan försöket påbörjas. Lag om djurförsöksetisk prövning infördes 1979, och omformades 1989 samt 1998.
Undantag görs för en del utfodringsförsök samt ringmärkning av fåglar. Prövningen sker i de djurförsöksetiska nämnderna.
För varje prövat fall ska nämnden lämna ett beslut baserat på försökets betydelse det lidande djuret förväntas få av försöket.
I Sverige finns det sju djurförsöksetiska nämnder med ansvar för varsin region: Umeå, Göteborg, Linköping, Lund/Malmö, Stockholm Södra, Stockholm Norra och Uppsala.
Uppsala djurförsöksetiska nämnd har en speciell uppgift. Här prövas alla veterinärmedicinska djurförsök, oavsett var i Sverige de kommer att genomföras.
Även Umeå djurförsöksetiska nämnd har ett specialuppdrag. Den prövar alla djurförsök inom Försvarsmaktens område.
Forskarutbildning
För forskning som bedrivs av forskarstuderande gäller samma regler som för andra forskare vilket innebär att studien ska genomgå etikprövning, om den faller inom ramen för etikprövningslagens tillämpningsområde.
Handledaren som innehar den högsta forskningskompetensen är den som tillsammans med doktoranden ansvarar för att de etiska föreskrifterna efterlevs. I osäkra fall kan man ansöka om ett rådgivande yttrande hos Mittuniversitetets forskningsetiska kommitté. Ansökan om etisk rådgivning/prövning ska genomföras i nära samarbete med en handledare. Prefekten undertecknar ansökan och är normalt huvudman för projektet.
Studentarbeten på grund- och avancerad nivå som inte syftar till vetenskaplig publicering bedöms generellt inte vara forskning, vilket innebär att dessa i normala fall inte behöver prövas i regional etikprövningsnämnd.
Men givetvis ska god forskningsetik tillämpas även i studentarbeten.
Regeringen har i sin proposition inför den nuvarande etikprövningslagen (Prop.2007/08:44) gjort en markering som betonar utbildningsanordnarens ansvar: "Regeringen menar att det inte är rimligt att förvänta sig att studenter som genomgår utbildning på grundnivå eller på avancerad nivå med säkerhet har hunnit tillägna sig kunskaper och insikter i den omfattning som krävs för att säkerställa skydd för de personer som medverkar i forskning. Studenter bör därför inte åläggas det ansvar som det innebär att bedriva verksamhet där människor medverkar och där det finns risk att skada dessa människor fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt". Regeringen förutsätter dock att arbeten som utförs av studenter inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå "bedrivs under etiskt säkerställda och trygga former. Detta ansvar ligger på utbildningsanordnaren".
Ämnets ansvar
Forskningsetik är ytterst en kollegial fråga. Således är det varje ämne och dess kollegium som har ansvaret att värna om god forskningssed i studentarbeten. Vår ståndpunkt är att handledaren är den som ska utöva detta ansvar och som vid behov konsulterar andra kollegor/ämneskollegium eller ämnesföreträdare. För att handledaren ska kunna tillförsäkra att ett studentarbete genomförs enligt god forskningssed bör bl.a. följande beaktas: undersökningens design och upplägg, datainsamlingsprocedur och –metoder (t ex intervjuguider och mätinstrument), att informationsmaterial följer gängse normer och regler, samt procedurer för hur man ombesörjer att forskningspersoner behandlas med respekt, före, under och efter studiens genomförande.
Om studentarbetet ifråga bedöms som forskning, t ex där ambitionen är att studien ska leda till publicering i vetenskaplig tidskrift, kan ansökan om ett rådgivande yttrande göras till Mittuniversitetets etiska kommitté, inför en eventuell formell ansökan till regional etikprövningsnämnd (EPN). Detta görs på samma blankett som till EPN (se nedan). I sådana fall är det handledaren som betraktas som huvudansvarig för projektet och undertecknar ansökan, liksom behörig företrädare för huvudmannen, dvs avdelningschef.
Obligatorisk publicering i Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA)
Från och med höstterminen 2007 är det obligatoriskt att publicera uppsatsen i Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA). Du som student anvarar själv för att uppsatsen publiceras i DIVA. Genom att lägga upp uppsatsen i DIVA blir den också sökbar. Du bör inte lägga in uppsatsen i DIVA om du planerar att försöka få den publicerad som artikel i tidskrift. Samråd därför med handledaren innan arbetet publiceras i DIVA.
För Mittuniversitetets del finns den regionala nämnden i Umeå. Om forskningsprojektet inte omfattas av lagen kan vår egen lokala forskningsetiska kommitté göra en granskning av projektet och ge råd och synpunkter. Vi kan även ge råd när det gäller ansökan till regional etikprövningsnämnd.
Ansökningar om forskningsetisk granskning vid den lokala kommittén görs på samma blankett som till regionala etikprövningsnämnden, vilken kan hämtas här». Till denna bifogas samma bilagor som efterfrågas vid prövning vid regional etikprövningsnämnd, dvs forskningsplan, ev. instrumentation (intervjuguide, enkät, beskrivning av experiment etc.), brev till undersökningspersoner och dylikt. För studentarbeten skall handledaren ha gått igenom och undertecknat ansökan. Underskriven ansökan skickas i pappersformat i ett (1) exemplar till Forskningsetiska Kommitténs sekreterare:
Mittuniversitetets Forskningsetiska Kommitté
HUV-kansliet
Mittuniversitetet
831 25 Östersund
Dessutom skall allt material skickas i elektronisk form – som attachment med e-post – till kommitténs sekreterare. Ansökan skall vara kommittén tillhanda 10 arbetsdagar före det sammanträde där ärendet behandlas. Kommitténs yttranden bör kunna presenteras för sökanden inom 14 dagar från det att ärendet behandlats, om inga kompletterande uppgifter behövs.
