Återvinn

I detta projekt inriktar vi oss på att rena processvattnet i det mekaniska massabruket från substanser som idag stör produktionen av papper och samtidigt separera värdefulla kemikalier som kan återanvändas i processen eller användas för andra syften.

Processvattnet i en termomekanisk massaprocess innehåller 3-4 % utlöst vedsubstans som inte återfås i det färdiga papperet. Dessa substanser utgörs av finmaterial (fines), utlösa hemicellulosor, pektiner, ligninfragment samt fett- och hartssyror. De mest förekommande vedkomponenterna är hemicellulosor, som utgör 45 % av materialförlusten, medan lignin-relaterade substanser och fett- och hartssyror står för 18 % respektive 12 %. Separation av dessa komponenter från procesströmmarna görs inte i massabruket idag och detta materials värde bryts därför bara ned i vattenreningsanläggningen för att minska miljöbelastningen.

Istället för att låta detta material gå till spillo, så finns idag idéer till att använda exempelvis vedhemicellulosor som substitut för syntetiska, oljebaserade polymerer, till exempel som barriärmaterial i förpackningar. Några andra utpekade användningsområden för hemicellulosor är som styrkekemikalier vid pappersproduktion, tillsats för stabilisering av processvatten eller för att reglera reologin i bestrykningssmetar. Förutom de naturliga substanser som löses ut så tillsätts även kemikalier för att binda och tvätta ut störande metaller. Både komplexbildare och metaller hamnar till största delen slutligen hos recipienten, utan att först ha brutits ned.

En ny uppfinning, en separerbar komplexbildare och en metod för att återvinna den, som har potential att lösa det nyss nämnda problemet har gjorts på Mittuniversitetet. Att kunna kombinera möjligheterna med återvinning av tillsatta och utlösta kemikalier, samtidigt som man löser andra problem i massaprocessen som relaterar till pappersproduktionen, är naturligtvis en fördel och ger en ökad drivkraft för slutlig industriell implementering.

Målsättning med projektet
Att rena processvattnet i det mekaniska massabruket från substanser som idag stör produktionen av papper och samtidigt separera värdefulla kemikalier som kan användas till andra syften som exemplifierats ovan.

Att i relation till ovanstående indikera om man kan minska färskvattenintag och kemikalier i bruket per producerat ton papper och därigenom också minska energiförbrukningen och utsläppen till recipient.