Demokrati- och värdegrundsfrågor och kvalitets- och utvärderingsfrågor
Vi som ingår i det här kunskapsområdet delar ambitionen att bedriva kritisk samhällsvetenskaplig forskning med inriktning mot maktförhållanden i utbildning. Det betyder att vi riktar intresset mot var makten finns, hur den utövas och verkar, med vilka konsekvenser och till vilkas för och nackdel. Det innebär också att vi studerar olika typer av material, allt från internationella och nationella policydokument till olika individers tankar och handlingar.
Vi intresserar oss för frågor som handlar om demokratiaspekter i utbildning och undervisning, som exempelvis elevinflytande. Värdegrundsfrågor såsom hur idealmedborgaren framträder i olika texter samt lärarutbildningens betydelse för studenters värderingar adresseras, liksom undervisning om ideologier inom samhällskunskapsämnet. Vi intresserar oss också för normaliseringsprocesser. Eftersom social klass kommit lite på undantag i forskning om utbildning och pedagogiska processer under de senaste åren anser vi att det är dags att åter prioritera den kategorin. Vidare ägnar vi oss åt frågor om vad kvalitets- och utvärderingsfenomenet inom utbildning kan leda till. Utbildning för hållbar utveckling är också en angelägenhet för det här kunskapsområdet.
Kunskapsområdet Kommunikation, kultur och utbildningsdesign
Kunskapsområdets kompetens berör hur e-lärande och estetiska ämnen kan integreras i design och utformning av utbildning. Speciellt rör denna kompetens kommunikativa och kulturella aspekters betydelse för mänskliga förändringsprocesser, exempelvis i form av fostran, utbildning, lärande och undervisning. Inom dessa frågor skall kunskapsområdet ha en betydande roll för förvaltandet och vidareutvecklingen av institutionens verksamhet. Kompetensen inom kunskapsområdet skall vara möjlig att tillämpa vid organisation av institutionens verksamhet och vid förvaltning och vidareutveckling av verksamheten. Vidare skall kompetensen förädlas med hjälp av forsknings- och utvecklingsprojekt. För lärosätet skall kunskapsområdet kunna bidra med specialistkompetens inom området.
Läs- och skrivprocesser, specialpedagogik, lärares lärande och barns och ungdomars utveckling och lärande
Läsning i förskolan
Syfte: Att kartlägga pedagogers meningsskapande aktiviteter i samband med högläsning
Aktivitet: Den rapport om studien som skrivits håller i detta nu på att skrivas om till en bok som ska ges ut på Studentlitteratur
Ansvarig, ansvariga: Ulla Damber och Jan Nilsson (Malmö högskola)
Lärare, barn och textböcker
(studien genomförs i samarbete mellan två kunskapsområden)
Syfte: Att sondera vilka värderingar som döljs i läseböcker som används för läsinlärning.
Aktivitet: I första skedet fokuserades lärarstudenters textanalytiska förmåga. I följande skeden är det tänkt att denna studie ska utvecklas dels till en komparative studie (Kenya-Sverige) och dels att lärares arbete med texter i läroböcker fokuseras
Ansvarig, ansvariga: Ulla Damber och Ann-Kristin Göhl-Muigai
Utveckla förskolan inifrån.
Forskning om hur förskolan kan utvecklas genom att skapa nätverk för pedagogerna. Projektet följer nätverksarbetet i Sundsvalls förskolor under tre år. Nätverksträffar dokumenteras och samtal hålls med de medverkande pedagogerna. Projektet avslutas 2012 med rapporter och paper.
Ansvariga: Ewa Ivarson Jansson, Marie Frykland
Förskollärare leder förskolan.
En studie om hur förskollärarna arbetat med att utveckla förskolan och om kampen om att behålla förskolans särskilda pedagogik. Arbetet utgör grunden till en bok om förskolans ledarskap från 60 talet och fram till dagens förskola.
Ansvarig : Ewa Ivarson Jansson
Förskolor i Europa, innehåll och form.
Syfte: Att skapa en forskargrupp från 6 länder i Europa, vilka tillsammans ska studerar förskolan ur kontextuella, kulturella och pedagogiska utgångspunkter.
Ansvarig Sverige: Ewa Ivarson Jansson