Efter att du har ansökt om ditt examensbevis och universitetet har utfärdat och registrerat beviset anses du ha en examen.

I de flesta fall går det bra att ta ut bevis över flera olika examina. Se universitetets examensordning för detaljerad information.

ExamensordningLyssna

Examensbeviset är en värdehandling som styrker att du uppfyller fordringarna för en viss examensbenämning - ett kvitto på dina kunskaper. Examensbevis efterfrågas i flera sammanhang; vid anställningsintervjuer och löneförhandlingar, vid ansökan till diverse utbildningar och ibland för erhållande av visum, av fackförbund och A-kassa.

Fördelarna med att läsa ett program är överskådligheten. Det finns en etablerad, väl genomtänkt struktur för hela utbildningen och du vet vad den leder till. Det är en trygghet att veta att man har platsgaranti till alla kurser som är obligatoriska.

Fördelen med att läsa fristående kurser är flexibiliteten. Du måste inte ha bestämt dig vad du ska läsa varje termin på universitet när du börja. Genom att läsa olika fristående kurser som du kombinerar ger de dig den kompetens du behöver inom ditt intresseomeåde. Fristående kurser också ett utmärkt alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet och som du vill vidga eller förjdupa genom att bygga på din kompetens. Hur du kombinerar fristående kurser till en examen kan du läsa om under Examensregler.

Examensbeviset ser likadant ut oavsett om du läst inom ett program eller fristående kurser. D v s hur man inhämtat kurserna syns inte i examensbeviset. Dock kan den som läst minst 75% av ett program få programnamnet angivet i beviset, men detta har ingen koppling till vare sig examensbenämning eller bevisets innehåll i övrigt.

Det finns inget som heter programexamen, däremot finns möjligheten för den som läst merparten av sina studier inom ett program att få programmets benämning omnämnt i examensbeviset. Vanligtvis gäller att kurser omfattande minst 75% av programmets poängomfattning är avslutade för att programmets namn ska anges.

ExamensordningLyssna

Kurser som ska ingå i examen måste ligga på högskolenivå, vara avslutade med ett slutbetyg. Har du en kurs omfattande 30 högskolepoäng, men endast t ex 15 högskolepoäng är avklarade så kan inte dessa 15 ingå i examen, eftersom kursen inte är avslutad.

Magister- och/eller  masterexamen får inte innehålla kurser som  ingått i den grundläggande examen, som t ex Kandidatexamen eller motsvarande yrkeseexamen om 180 högskolepoäng.

Behörighetsgivande kurser som ligger under högskolenivå får inte ingå i examen (kallas ofta för basårskurser, X-kurser, preparandkurser eller liknande).

Om du har avslutade kurser från annat lärosäte inom Norden, som ska ingå i din examen vid Mittuniversitetet, ska vidimerade kopior av kursbevis eller liknande bifogas examensansökan - kopior behöver inte skickas in om kurserna syns i din online-ansökan. Examenshandläggarna bedömer sedan om kursen/kurserna kan ingå i sökt examen.

Ibland måste dock beslut om tillgodoräknande fattas på berörd avdelning innan en kurs kan tas med i examen. Ansökningsblankett och ytterligare information om detta finner du i universitetets tillgodoräknandeordning: Tillgodoräknanden

I examen får inte kurser med samma innehåll ingå. Kurser med gemensamt innehåll får ingå i en och samma examen med det sammanlagda poängtal som kvarstår efter avdrag för det gemensamma innehållet, d v s alla kurser ska ha olika/unikt innehåll.

För att du inte ska läsa samma kursinnehåll som du redan läst kan du ansöka om tillgodoräknande av högskolepoäng från en kurs till en annan kurs (poängen kan dock ändå bara räknas en gång i examen). För ansökan om tillgodoräknanden och ytterligare inforrmation om detta, se: Tillgodoräknanden

Nej, inga kursmoment anges i examensbeviset. Om du önskar ett dokument som visar betygen för samtliga moment, både i avslutade och icke avslutade kurser, kan du själv skriva ut detta från Studentportalen alternativt be din fakultetsadministratör att göra en utskrift över detta ur Ladok (universitetets datoriserade studiedokumentationssystem).

Till varje examen hör en examensbeskrivning i vilken det anges hur många högskolepoäng som krävs. Alla examina är s k exaktexamina, vilket innebär att ingen examen, undantaget Licentitatexamen, får innehålla fler högskolepoäng än vad som krävs.

För kurser som inte får ingå i examensbevis kan kursbevis beställas hos den avdelning som gav kursen.

Det är viktigt att skilja på examensbenämning och t ex yrkestitel. Det finns t ex ingen examensbenämning som heter Lantmätare, utan benämningen lyder Högskoleingenjörsexamen, inriktning: Byggnadsteknik. En titel har i arbetslivet ofta kommit till genom att en praxis utvecklats utifrån krav på akademiska kunskaper.

T ex är titeln civilekonom inte lagskyddad i Sverige, vilket innebär att i princip vem som helst får utge sig för att vara civilekonom. Under de senaste 60 åren har dock en praxis utvecklats beträffande innehållet i den akademiska examen som måste avläggas för att man ska kunna kalla sig civilekonom - se Civilekonomernas hemsida för besked. 1 juli 2007 infördes i Sverige examensbenämningen Civilekonomexamen.

Yrkestiteln sjuksköterska är däremot skyddad och får användas endast av legitimerad sjuksköterska. Vidare gäller att endast den som har legitimation som sjuksköterska är behörig att anställas som sjuksköterska inom en kommuns eller ett landstings hälso- och sjukvård. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen, som har mer information om detta på sin hemsida.

Civilekonomerna

Socialstyrelsen

Om examensansökan är komplett när den inkommer till Examensenheten så är det vår ambition att ingen ska behöva vänta längre än en månad på sitt bevis. Oftast går det fortare än så att utfärda beviset, men vid terminssluten och semestertider kan en månads handläggningstid eller mer behövas.

Så snart du fått ditt examensbevis ombeds du att noggrant läsa igenom beviset och vid felaktigheter eller oklarheter direkt kontakta den examenshandläggare som skrivit under beviset.

Examensbevisen är fr o m 1 december 2000 tvåspråkiga, d v s all text anges både på svenska och engelska. För dem som önskar ett bevis på enbart engelska eller annat språk hänvisar vi till auktoriserad översättare, som du kan finna genom bl a Kammarkollegiets webbplats:

Sök översättare

Om du inte kan finna ditt examensbevis kan vi hjälpa dig med en vidimerad kopia av ditt examensbevis. Ring eller maila Examensenheten för beställning. Om antalet sidor i kopian överstiger 9 sidor tas en avgift ut i enlighet med avgiftsförordningen.

Du kan inte fylla på med enstaka kurser i ett redan utfärdat bevis, då beviset lätt skulle kunna se ut som en förfalskning. Det du kan göra är att läsa kurser så att du uppfyller fordringarna för en ny examensbenämning alternativt söka kursbevis över de kurser som inte ingår i examen. Kursbevis utfärdas av kursansvarig avdelning.

Ett examensbevis är gratis. Se även FAQ om borttappat bevis.

Mittuniversitetet utfärdar, automatiskt och kostnadsfritt, i enlighet med ett regeringsbeslut, ett diploma supplement (bilaga till examensbevis), som beskriver innehåll, omfattning och nivå för den utbildning som ägaren av examensbeviset och diploma supplement har slutfört. Diploma supplement beskriver också utbildningens/examensbevisets plats i det svenska utbildningssystemet. Diploma supplement är tänkt ska underlätta erkännande och tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier inom hela Europa och även andra delar av världen. Diploma Supplement utfärdas på engelska och till alla studenter som erhåller examensbevis.

För mer information besök: Universitets- och högskolerådet