Det första universitetet med en fakultetsorganisation var universitetet i Bologna, som firade sitt 900-årsjubileum 1999. Några hundra år senare kom universiteten i Paris, Oxford, Cambridge och Prag. Universitetsväsendet i Europa har alltså en mycket lång historia. Dessa lärosäten för högre utbildning och forskning kom att utgöra en kontrast till påven och kejsaren, kyrkan och staten.
Från Sverige vandrade de första studenterna framför allt till universitetet i Paris för att utbildas till präster, men det finns också minnestavlor i Bologna som innehåller uppgifter om skandinaviska studenter redan på 1200-talet. Studenterna var få, och studietiden var lång. Man räknar med att normalstudietiden för till exempel en student i Cambridge på 1400-talet var 17 år från den första terminen till doktorsexamen. För att upprätthålla grupptillhörigheten hos de studenter som från olika delar av Europa tog sig till de ledande universiteten bildades nationer, både för studenternas inkvartering och för en viss del av undervisningen, en modell som senare återskapades på det nationella planet i Sverige.
De första universiteten hade en organisation med fyra fakulteter: den filosofiska, den juridiska, den medicinska och den teologiska. Vid den filosofiska fakulteten, som kallades den lägre fakulteten, gavs magisterexamen, vilken belönades med en lagerkrans som examenssymbol. Vid de högre fakulteterna – den juridiska, medicinska, och teologiska – där studierna sedan kunde fortsättas, blev doktorsexamen det slutliga målet, och tecknet för denna examen var doktorshatten. I det nutida svenska universitetsväsendet finns spår av denna indelning kvar i bruket av lagerkrans respektive doktorshatt som insignier, även om alla examina är doktorsexamina, och även om ramarna för organisationen med fyra fakulteter för länge sedan sprängts.
Efter avlagda prov kunde promovendus eller senare promovenda promoveras till doktor, och installandus eller installanda installeras i sitt ämbete eller sin tjänst som professor. Det latinska verbet promovere betyder föra fram, och promotor är den person som för fram promovendi, en och en, över Parnassen. Det blir en symbolisk vandring, mycket kort, för erövrandet av den kunskap, bildning och den vetenskapliga skolning som ger doktorstiteln och som kröns med lagerkrans eller doktorshatt, doktorsring och diplom. I en liknande ritual installerades professorn.
Dessa mycket gamla promotions- och installationshögtider var länge viktiga symboliska manifestationer för universitetens verksamhet och betydelse. De har bevarats särskilt tydligt i Sverige och Finland, och i Sverige har samtliga universitet och högskolor med vetenskapsområden sina egna traditioner och ritualer för doktorspromotioner och professorsinstallationer.
Mittuniversitetets akademiska högtid
Den akademiska högtiden vid Mittuniversitetet äger vanligtvis rum vartannat år, alternerande mellan Mittuniversitetets campusorter. Det är en promotions- och installationshögtid med efterföljande bankett. Högtiden har tre delar: promotion av hedersdoktorer och doktorer, installation av professorer och adjungerade professorer och utdelning av priser. Vid promotionen är det promotorerna för de båda fakulteterna, den för humanvetenskap och den för naturvetenskap, teknik och medier, som enligt särskild ritual promoverar sina hedersdoktorer, för deras tjänster för regionen eller universitetet, och sina doktorer efter avlagda prov. Det sker efter en högtidlig procession in i högtidssalen, då promovendi och installandi, officianter och särskilt inbjudna under musik och anförda av marskalkar med fanor och standar intar sina platser på scenen. Övermarskalken påkallar sedan uppmärksamhet med sin marskalkstav och annonserar varje del av programmet. Promotionerna avlöses av professorsinstallationerna där universitetets rektor till var och en överlämnar ett diplom som det symboliska tecknet.
Vid promotions- och installationshögtiden uppmärksammas alltså alla hedersdoktorer, doktorer, professorer och adjungerade professorer med en särskild ritual. Vid promotionerna förekommer både kanonsaluter och fanfarer, och musik är återkommande inslag i denna ceremoniella högtid.
Till promotions- och installationshögtiden inbjuds alla intresserade att delta tillsammans med själva festföremålen och deras anförvanter . En särskild inbjudan riktas till företrädare för näringsliv, andra universitet och för det officiella Sverige, alldeles särskilt till representanter för de båda län, Jämtlands och Västernorrlands, som utgör Mittuniversitetets region. Efter promotions- och installationshögtiden vidtar en bankett för särskilt inbjudna, och efter middag med tal och underhållning avslutas festen med dans och allmänt mingel.