Ett enkelt blodtest kan bidra till att motverka plötslig hjärtdöd i samband med idrott, visar ett studentarbete som analyserat blodprov från innebandyspelare. En forskargrupp vid Mittuniversitetet har nu bildats för att säkerställa resultatet.
Johan Wedin, före detta student på programmet Biomedicinsk analytiker vid Mittuniversitetet, fick idén till blodtestet när han skulle göra sitt studentarbete i våras. Som testgrupp använde han ett innebandylag i Sundsvall.
– Jag har alltid varit intresserad av hjärtat och då speciellt idrottshjärtat. Eftersom jag har råkat ut för saker själv, som dubbelslag och liknande, och själv spelar innebandy, föll det sig naturligt att göra mitt studentarbete om det, säger han.
Genom att ta blodprover på spelarna såväl före som efter en ansträngande idrottsprestation hoppades han kunna se om fysisk aktivitet påverkar resultatet i en vanlig blodanalys. Det visade sig att hans teori stämde. Hos vissa personer förekom avvikelser efter den hårda ansträngningen.
– Jag testade på 23 personer som deltog i en träningsmatch i innebandy. Det visade sig att två timmar efter matchen så hade sex av dem förhöjda nivåer i blodet av hjärtinfarktmarkören Troponin T, säger Johan Wedin.
En forskargrupp bestående av honom själv, tre studenter vid biomedicinska analytiker-programmet samt professor Anders Henriksson och doktor Daniel von Saldern, har nu fortsatt undersöka teorin för att säkerställa forskningsresultatet. Förhoppningen är att forskningen ska hjälpa idrottsrörelsen att minimera riskerna för plötslig hjärtdöd i samband med idrottsaktivitet.
– Vi hoppas kunna fortsätta undersökningarna till hösten i samarbete med idrottsgymnasiet i Sundsvall. Elitidrottande gymnasieungdomar är en perfekt grupp att använda sig av, den är väldefinierad och lätt att följa upp, säger Johan Wedin.
I dagsläget rekommenderas elitidrottsföreningarna att låta alla sina unga idrottsutövare genomgå en hjärtscreening för att utreda riskerna för plötslig hjärtdöd. Det är dock en omständlig och kostsam procedur som många drar sig för. Ett enkelt blodprov för att ringa in vilka som ligger i riskzonen skulle kraftigt minska antalet personer som behöver undersöka sina hjärtan. Det borde därför vara en lösning som idrottsrörelsen välkomnar, menar Johan Wedin.
– Det är ett lätthanterligt och billigt alternativ och föreningens egen idrottsläkare kan utföra blodproven, säger han.
Kontakt
Johan Wedin, 070-521 44 21, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Dr Daniel Hecht von Saldern, 070-147 26 68, Fysiologiska kliniken, Hälsouniversitetet, Linköping
Prof. Dr Anders Henriksson, 060-18 48 86, Laboratoriemedicin, Sundsvalls sjukhus/Mittuniversitetet
Fakta
Projektet ”Kardiogena riskmarkörer vid högintensiv träning hos unga elitidrottare” är ett samarbete mellan Mittuniversitetets program Biomedicinsk analytiker (BMA) och laboratoriemedicin och klinisk fysiologi på länssjukhuset Sundsvall Härnösand. BMA-studenterna deltar i projektet som en del av sin utbildning och två av dem har nu fått anställning där. Projektet är också knutet till idrottsmedicinsk forskning vid Hälsouniversitetet Linköping och även Uppsala universitet, där det också kommer satsas på genetiska tester – samarbeten som öppnar för fler spännande projekt i framtiden.