OECD:s Programme for International Student Assessment, PISA, är en undersökning av 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Dessutom samlas data in om elevers värderingar och attityder. PISA startade år 2000 och har sedan dess genomförts vart tredje år. I denna rapport presenteras resultat från PISA 2012, som är den femte PISA-undersökningen.

Sveriges resultat i PISA 2012

Resultaten från PISA 2012 manar till eftertanke. Sedan den första PISA-studien år 2000 har de svenska resultaten sjunkit kontinuerligt och ligger nu under genomsnittsresultaten för OECD i alla undersökta kunskapsområden. Inom samtliga kunskapsområden är Sverige det land där resultaten försämrats mest. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt:

• I PISA 2000 och 2003 var svenska 15-åringars resultat inom samtliga områden signifikant över OECD-genomsnittet. Nu 2012, är det genomsnittliga resultatet signifikant lägre inom samtliga områden jämfört med ett genomsnittligt OECD-land.
• I PISA 2012 presterar 25 av 34 OECD-länder signifikant bättre än Sverige i matematik och naturvetenskap. I läsförståelse presterar 19 OECD-länder signifikant bättre än Sverige.
• 18 OECD-länder, däribland Finland, Danmark och Norge, presterar alla signifikant bättre än Sverige inom samtliga tre kunskapsområden.
• De enda OECD-länder som presterar signifikant sämre än Sverige i samtliga kunskapsområden är Chile och Mexiko.
• Svenska 15-åringars genomsnittliga resultat har försämrats inom samtliga tre områden jämfört med den senaste PISA-undersökningen år 2009. Dessutom har resultaten försämrats i matematik jämfört med 2003, i läsförståelse jämfört med år 2000 och i naturvetenskap jämfört med år 2006, det tidigaste år som respektive kunskapsområde var huvudområde i PISA.
• Resultatförsämringen i matematik mellan 2003 och 2012 har varit ungefär lika stor för såväl låg- som högpresterande elever i Sverige samtidigt som övriga OECD-länder i genomsnitt förbättrade resultat för de lågpresterande eleverna.
• I läsförståelse (2000–2012) och i naturvetenskap (2006–2012) är det de lågpresterande eleverna som tappat mest i Sverige.
• Resultatutvecklingen för både flickor och pojkar har varit negativ inom samtliga områden men pojkarna har försämrat sina resultat mer än flickorna. I matematik finns visserligen inga signifikanta skillnader i resultat mellan könen men i läsförståelse har skillnaderna ökat ytterligare till flickornas fördel och flickor presterar numera bättre än pojkar i naturvetenskap.
• Likvärdighetsmåtten i matematik visar inga signifikanta förändringar sedan 2003. Det står i kontrast till resultaten i läsning och naturvetenskap och hänger samman med den generella resultatförsämringen i matematik.
• Den totala variationen mellan elever, liksom variationen mellan skolor, ökar kraftigt i läsning och naturvetenskap.
• I Sverige finns betydande skillnader i prestation mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. De sjunkande resultaten kan emellertid inte mer än marginellt förklaras av en ökande andel elever med utländsk bakgrund.
• En ökande andel elever i Sverige uppfattar skolan som bortkastad tid och känner liten samhörighet med sin skola.
• De asiatiska länderna/regionerna (Japan, Sydkorea, Singapore, Shanghai- Kina och Hongkong-Kina) dominerar stort i toppen. Av icke asiatiska länder är förutom Finland och Kanada numera även Estland och Polen några av de högst presterande OECD-länderna inom samtliga kunskapsområden.
• Av de länder som försämrat sina resultat mest är tre nordiska, förutom Sverige även Finland och Island. Även i Australien och Nya Zeeland har resultaten försämrats kraftigt.

De kraftigt försämrade resultaten för Sveriges del har knappast någon enkel förklaring, utan är sannolikt en effekt av flera olika faktorer. En del av dessa är troligen relaterade till skolan, medan andra mer kan ha att göra med samhällsförändringar i stort. Eftersom utvecklingen är likartad för samtliga kunskaps-områden i PISA torde ämnesspecifika orsaker bara vara en delförklaring till nedgången. Orsakerna bör därför i första hand sökas på systemnivå.

Utvecklingen i andra länder, exempelvis Polen, Tyskland och Estland visar att en negativ trend kan vändas. Det är angeläget att noggranna och djupgående analyser av möjliga orsaker till Sveriges sjunkande resultat genomförs och att adekvata åtgärder kan vidtas för att vända utvecklingen.