Rapportserien är en s.k. Working Paper-serie. Det innebär att det som publiceras där är sådant som:

1. inte anses färdigt för att publicera i artikelform i vetenskapliga tidskrifter
2. inte har ett innehåll som passar för publicering i artikelform, eller
3. inte har ett format som passar för publicering i artikel- eller bokform

 

Punkt 1 ovan kan handla om att rapporten ifråga är en förstudie, eller en text som skrivits innan datainsamlingen är helt färdig. Det handlar om forskning som rapporteras i något preliminär form.

Punkt 2 kan gälla texter som inte uppfyller kraven för att publiceras i vetenskapliga tidskrifter, t.ex. för att det gäller empiriska kartläggningar snarare än forskningsfrågedrivna studier.

Punkt 3 gäller texter av ett omfångsmässigt ”mellanformat”, för långt för att kunna publiceras som artiklar, men för kort för att kunna bli böcker.

Rapportserien är ingen allmän samhällsvetenskaplig serie, utan är inriktad mot risk- och krisforskning. De texter som publiceras i rapportserien ska vara så bearbetade att de håller språkligt god kvalitet. I detta avseende får de inte vara preliminära. Vidare måste de vara så genomarbetade att de är läsvärda, sett ur en vetenskaplig synvinkel. Det innebär att de inte kan vara preliminära i vetenskapligt avseende. Dispositionen ska vara genomtänkt, texten rimligt sammanhållen och logiskt konsistent, slutsatserna rimliga och rimligt underbyggda, osv. För att säkerställa detta genomgår alla texter som publiceras i rapportserien s.k. peer review-granskning. Texten ska vara seminariebehandlad (exempelvis vid ett högre seminarium eller RCR:s interna lunchseminarier). Texterna måste också uppfylla vissa formaliakrav (se nedan). Rapportserien är alltså i viss mån formmässigt standardiserad.

Författarinstruktioner

• En kort författarpresentation ska skrivas in på försättsbladet. Den ska innehålla namn och organisationstillhörighet(er). För korresponderande författare ska även e-postadress anges.
• Manuskriptets omfång får inte understiga 2 000 ord (cirka 5 sidor). Någon övre gräns finns inte.
• Texterna skrivs med radavstånd 1,5.
• Teckenformatet ska vara gängse Word-format (i dagsläget Calibri, 11 punkter, eller Times New Roman, 12 punkter).
• Manuskripten får vara skrivna på engelska, svenska, norska och danska.
• Noter bör undvikas eller användas mycket sparsamt. Nottexten placeras som fotnoter, dvs. på den sida där noten förekommer, inte som slutnoter.
• Tabeller och figurer ska vara infogade i den löpande texten samt bifogas som separat fil (t.ex. pdf eller jpg).
• Litteraturhänvisningar i löpande text görs i referensparenteser. Dessa ska vara utformade enligt följande:
  Ett arbete med en författare: (Dynes 1970).
  Ett arbete med två författare: (Taylor-Gooby & Zinn 2006)
  Ett arbete med fler än två författare: (Wisner et al. 2004)
  Flera arbeten med samma författare: (Beck 1992, 2009)
  Flera arbeten med olika författare: (Drabek & McEntire 2002; Quarantelli 1993; Rodríguez et al. 2006)
• Referenser i referenslistan utformas enligt följande:
  Bok:
  Lipsky, M. (1980) Street-Level Bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation.
  Bokkapitel (refererad i svensk- respektive engelskspråkig rapport):
  Essed, P. (2005) Vardagsrasism. I: P. de los Reyes & M. Kamali (red). Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner bortom makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2005: 41. Stockholm: Fritzes
  Thornton, P. H. & W. Ocasio (2008) Institutional logics. In: R. Greenwood, C. Oliver, K. Sahlin & R. Suddaby (eds.) The Sage Handbook of Organizational Institutionalism. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
  Artikel:
  Drabek, T. & D. A. McEntire (2002) Emergent Phenomena and Multiorganizational Coordination in Disasters: Lessons from the Research Literature. International Journal of Mass Emergencies and Disasters 20 (2):197–224.
• Manuskript skickas till redaktören (se kontaktinformation).