År 2009 deltog Sverige för fjärde gången i OECD:s internationella studie PISA (Program for International Student Assessment). Då läsförståelse åter var huvudområde, liksom det var PISA 2000 är det för första gången möjligt att uttala sig om en trend i kunskapsförändring. I PISA 2009 deltog Sverige tillsammans med ett femtontal andra länder dessutom i ett test av läsförståelse av elektronisk text (ERA, Electronic Reading Assessment).
Försämrade resultat i läsning
Resultaten från PISA 2009 visar att 15-åringar i Sverige presterar genomsnittligt i läsning vid en jämförelse med jämnåriga i övriga OECD-länder. Detta innebär att de svenska 15-åringarnas läsning försämrats i relation till 15-åringar i andra länder och i relation till resultat i tidigare PISA-undersökningar. Sverige tillhör de fyra OECD-länder vars resultat i läsning minskat signifikant sedan år 2000. Endast Irland har en större nedgång i läsförmåga än Sverige.
I PISA 2009 har andelen svaga läsare (under nivå 2) ökat med nästan fem procentenheter. Andelen starka läsare (nivå 5 och 6) har minskat med två procentenheter. Detta resultat avviker från PIRLS 2006 som visade att andelen starka och mycket starka läsare bland tioåringarna hade minskat medan andelen svaga läsare var oförändrad. Mönstret i PISA är att en försämring drabbar de svaga mest.
Sverige har tidigare tillhört de länder där skillnaderna mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl varit relativt små. Så är inte längre fallet. Den genomsnittliga skillnaden i läsprestationer har ökat mellan 2000 och 2009 och Sverige är nu det land som har störst spridning i Norden. Endast sju länder i OECD har en större spridning än Sverige 2009.
Skillnaden i genomsnittlig prestation mellan flickor och pojkar är större i Sverige än i OECD och har ökat sedan 2000. I Sverige har både flickornas och pojkarnas resultat blivit signifikant lägre, men pojkarnas nedgång i läsförmåga är betydligt större än flickornas. Flickornas resultat ligger fortfarande över OECD:s medelvärde medan pojkarnas nu ligger på OECD:s nivå.
I Sverige finns en något högre andel av elever med utländsk bakgrund på låga nivåer och en något lägre andel på höga nivåer än för motsvarande grupper i OECD. För infödda elever gäller det motsatta. Skillnaderna i läsprestationer mellan infödda elever respektive elever med utländsk bakgrund är större i Sverige än i OECD.
Genomsnittlig nivå i matematik
I matematik presterar svenska elever i PISA 2009 på en genomsnittlig OECD-nivå. Det finns ingen skillnad mellan pojkars och flickors resultat i matematik 2009.
Fjorton OECD-länder och sex icke OECD-länder har ett signifikant högre resultat än Sverige. Bland dessa finns Finland, Sydkorea, Japan, Kanada, Australien, Island, Danmark, Estland, Singapore och Liechtenstein. Sju OECD-länder och 25 icke OECD-länder presterar ett resultat som är signifikant sämre än Sveriges. Bland dessa länder kan nämnas Italien, Israel, Lettland, Litauen och Ryssland.
Drygt var femte elev (22 %) i Sverige når inte den prestationsnivå som anses nödvändig för att klara de krav på matematisk kompetens som de förväntas möta i vuxenlivet. Drygt var tionde elev (12 %) uppnår någon av de två högsta prestationsnivåerna i matematik.
PISA-undersökningar har även genomförts 2000, 2003 och 2006. Sju OECD-länder har vid alla fyra undersökningarna signifikant högre resultat än Sverige. Dessa är Finland, Sydkorea, Schweiz, Kanada, Japan, Nya Zeeland och Australien. Fyra OECD-länder har vid alla fyra undersökningarna ett signifikant lägre resultat än Sverige; Italien, Grekland, Mexico och Spanien.
För Sveriges del har de högpresterande eleverna ett lägre resultat 2009 jämfört med 2003 samtidigt som andelen elever som inte når den lägsta prestationsnivån ökat. Sveriges resultat i matematik 2009 är signifikant lägre än 2003.
Värt att notera är att Sverige tappat sin position i förhållande till övriga nordiska länder. Island presterade 2009 ett bättre resultat än Sverige. Vid samtliga tre tidigare undersökningar har Islands och Sveriges resultat inte varit signifikant skilda från varandra. Dessutom presterar Norge 2009 ett resultat som inte skiljer sig från Sveriges. Vid undersökningarna 2003 och 2006 har Norges resultat varit lägre än Sveriges, medan det inte var signifikant skilt från Sveriges resultat 2000. Danmark hade åren 2000 respektive 2003 ett resultat som inte signifikant skilde sig från Sveriges, men har vid såväl 2006 som 2009 års undersökningar ett högre resultat än Sverige. Finland är fortfarande ett av de OECD-länder som visar de högsta prestationerna i matematik. Sverige är det nordiska land som uppvisar den största spridningen i matematikresultatet.
Under medel i naturvetenskapFör första gången i PISA hamnar det svenska resultatet i naturvetenskap under genomsnittsnivån i OECD. Någon skillnad mellan pojkar och flickor finns inte. Det har också skett en ökning av antalet elever på de lägsta prestationsnivåerna och detta är en allvarlig indikation på att grundskolans naturvetenskap kräver åtgärder. Det kommer också att ske genom införandet av nya kursplaner och genom tillkomsten av de nationella proven. Man kan dock befara att det kommer att krävas mer än så, framför allt inom naturvetenskapliga tillämpningsområden. Sveriges relativt svaga resultat inom tillämpningar i naturvetenskap och kunskap om naturvetenskap tyder också på att kursplan 2000 som betonar dessa aspekter, inte har slagit igenom.Bland OECD-länder visar Finland fortfarande de högsta resultaten, men resultaten från Shanghai-Kina är ännu mer imponerande. Rent generellt visar många länder och regioner i östra Asien mycket höga resultat.
Ett likvärdigt system?
Det samlade intrycket, utifrån resultaten i PISA 2000 och 2009 är att Sverige inte längre intar en topposition när det gäller likvärdighet i skolsystemet. Med avseende på likvärdighetsaspekter är Sverige numera ett genomsnittsland. Denna relativa nedgång beror inte så mycket på att övriga länder kommit ikapp utan den främsta orsaken är att likvärdigheten i Sverige har försämrats under tidsperioden. Dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat, dels har skillnaderna mell