Ett antal större och mindre forskningsprojekt bedrivs vid institutionen. Flera av dem har stark internationell förankring, många sker i ett nationellt samarbete med kolleger vid andra lärosäten och andra åter är mera lokalt förankrade med kontakter i det omgivande samhället. Nedan ges några exempel på vår forskning.
Ett antal nationella och internationella samarbetsprojekt rör användandet av modern teknologi i undervisningssammanhang, till exempel ICT och lärares professionella utveckling i Sverige och Kina, Bridging Insula Europae och Gulf Oil Spill Project: Cross-cultural Digital Story-telling.
Vid Mittuniversitetet finns sedan hösten 2002 Sveriges nationella centrum för OECD-projektet Programme for International Student Assessment (PISA) och arbetet bedrivs vid Institutionerna NVD och UTV samt forskare vid bl.a. Umeå- och Stockholms universitet. I anslutning till detta deltar vi också i ett nätverk med forskare från universiteten i Helsingfors, Oslo och Århus som förbereder ett nordiskt uppföljningsprojekt till PISA. Forskare från UTV deltar i det internationella projektet Inspektion som styrning. Skolinspektion och utbildningsstyrning i Sverige, England och Skottland
Vid institutionen genomförs också forskning inriktad mot demokrati-, värdegrunds- och inflytandefrågor som exempelvis det internationella projektet Value studies in a comparative setting.
Skolutvecklingsprojekt genomförs, ofta i samarbete med kommuner i regionen. I projektet Att utveckla förskolan inifrån bedrivs aktionsinriktad forskning i nära samarbete med Sundsvalls kommun med syftet att samtidigt fungera som kvalificerad fortbildning/kompetensutveckling för yrkesverksamma inom förskolan.
Andra forskningsintressen vid institutionen rör entreprenörskap i utbildningen; digital kompetens ur olika aspekter och i olika lärsammanhang; forskning runt läs- och skrivinlärning (även inkluderande web-baserat lärande) för att ge några exempel.
Ytterligare information om våra olika projekt finns nedan:
Konstnärliga projekt
Ann Larsson-Dahlin, lektor i bild
Antagen med en akvarell till jurybedömd nationell akvarellsalong på Väsby konsthall 31/3 – 29/4 2012.
Antagen med tre akvareller till jurybedömd internationell akvarellutställning i Uckange, Frankrike ”22ème Salon Internationell de l´Aquarelle d´Uckange 2012” (31/3- 15/4). Fick pris för en av akvarellerna: ”Prix le Comite´ d´Animation d´Uckange”
Antagen med en konstfilm och tre akvareller till ”The exhibition of 4th International Watercolor Biennal Baltic Bridges” i Kaunas, Litauen 11 oktober – 25 november 2012. Temat för denna utställning 2012 är ”Connections”, och den är arrangerad av Lithuanian Artist Association, Kaunas Department.
Omställningsförmåga, kompetensförsörjning och innovationsutveckling
Projektledare: Gunilla Olofsdotter, fil dr sociologi, Institutionen för samhällsvetenskap, Miun.
Projektmedarbetare: Gunnar Augustsson docent sociologi UTV, Lena Randevåg adjunkt pedagogik UTV, Sven Svensson, fil lic sociologi, Institutionen för samhällsvetenskap, Miun.
Anslagsgivare: VINNOVA
Projekttid: november 2009 - augusti 2013
Syftet är att tillsammans med deltagande organisationer utveckla deras handlingsstrategier för omställningsförmåga, kompetensförsörjning och innovationsutveckling via personalinhyrning. Sammanlagt deltar sju organisationer varav fyra är privata. Använda metoder är intervjuer som genomförs med och enkäter som skickas till ordinarie personal i ledande och underordnad ställning och till inhyrd personal i underordnad ställning samt till den senares personalkategorins chefer/ledare. Augustssons senaste paper handlar om att ordinarie och inhyrd personal arbetar sida vid sida men i skilda lärandemiljöer. Detta visar sig genom att inhyrd personal står utanför kundföretagets interna verksamhet och befinner sig därmed i egenskap av outsiders i en betydligt mer sårbar position inom ramen för kundföretaget. Randevågs arbete behandlar projektledares berättelser om förutsättningar för och utövandet av projektledarskap bland anställda och inhyrda projektledare inom en av de deltagande organisationerna.
Lärares ledarskap i det didaktiska rummet
Medverkande: Gunnar Augustsson, docent sociologi och Lena Boström, docent pedagogik
Syftet med projektet Lärares ledarskap i det didaktiska rummet är att analysera och utveckla nya kunskaper om de komplexa och ofta paradoxala omständigheter som karaktäriserar lärares ledarskap i det didaktiska rummet, dvs. undervisningens förutsättning, genomförande och elevens lärande. Målet är att åskådliggöra lärares ledarskap i förhållande till tre relationer i den didaktiska triangeln; lärare - elev, lärare - ämnesstoff och ämnesstoff - eleven. Projektet handlar om lärares kunskaper om och förhållningssätt till sitt ledarskap i den konkreta undervisningssituationen och till den undervisnings- och inlärningsprocess som sker där. I och med att läraren iscensätter undervisningen ställs han/hon inför ett komplicerat ansvar för social organisering av interaktioner och grupprocesser, för egna kunskaper och eget agerande i relation till ämnesstoffet, samt för en förförståelse och en framställning av ämnesinnehållet som optimalt gynnar eleven. Studien påbörjades våren 2012 och planeras pågå i tre år.
Studenters lärande vid Mittuniversitetet
Medverkande: Lena Boström docent pedagogik UTV och Karin Hallin lektor IHV
Universitetet har behov av att kontinuerligt utveckla sin pedagogik. Nätbaserad undervisning och distansundervisning är exempel på utvecklingsområden som är särskilt viktiga för ett universitet i glesbygd med stort upptagningsområde. Ny kunskap behövs, som kan anpassa, utveckla och utvärdera universitetspedagogiken, som möter såväl individers som specifika studentgruppers behov. I projektet undersöks två stora studentgrupper; lärarstudenters och sjuksköterskestudenters lärstrategier ur olika aspekter. Forskningsresultaten kommer att bidra till att utveckla högskolepedagogiken i såväl traditionell undervisning som distansundervisning. Projektet påbörjades våren 2012 och beräknas pågå under tre år med såväl kvalitativa som kvantitativa studier.
Elevers lärande och lärares undervisning. Att utveckla den didaktiska kompetensen
Lena Boström docent pedagogik
Skolan står inför många utmaningar och en är att uppfylla uppdraget ”en skola för alla”. Att leva upp till detta handlar bl.a. om att kunna individualisera undervisningen. För att förstå elevers lärande krävs kunskaper om hur elever lär sig, deras lärstrategier samt hur man som lärare kan matcha såväl individen som gruppen. Vidare gäller det att förstå lärares lärande och hur deras uppfattningar, insikter och kompetens återverkar på undervisningen. Lärarens ledarskap i klassrummet är en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för att påverka elevernas skolprestationer i en positiv riktning. Med hjälp av didaktisk teorikunskap i kombination med analys av praktiskt arbete kan vi bättre och effektivare få kunskaper om och utvärdera effekter av t.ex. undervisningsmodeller. Detta projekt har pågått sedan 2009 är en longitudinell studie och innefattar utvalda skolor i hela Norden i såväl grund- som gymnasieskolan. I projektet vill jag innehållsmässigt utveckla kunskap om elevers lärande, om interaktionen mellan elever och lärare i det didaktiska rummet, jämföra olika klasser/program och populationer i de nordiska länderna ur olika aspekter samt förstå hur den didaktiska kompetensen kan utvecklas. Tre internationella artiklar har publicerats inom projektet.
Grammatikens didaktik – ett steg i att utveckla svenskämnets didaktik
Medverkande: Lena Boström docent pedagogik UTV och Elzbieta Strzelecka lektor HUM
Ny kunskap behövs, som kan resultera i förändringar i skolan för att ge, utveckla och utvärdera meningsfulla instruktioner och material som möter de individuella behoven hos alla elever, i enlighet med de nationella styrdokumentens föreskrifter om vårt (lärarnas) uppdrag att individualisera undervisningen. Språk är människans främsta verktyg inte bara för kommunikation utan också för tänkande och metakognition. Förståelsen av hur ens eget språk fungerar är grunden för skolframgång. I vårt projekt, som har sin utgångspunkt i grammatikdidaktik, vill vi undersöka olika didaktiska infallsvinklar inom området; undervisning, lärande och ämnesinnehållet. Projektet påbörjades 2011 och omfattar metodiska undervisningsperspektiv, elevers, lärares och lärarstudenters uppfattningar om grammatik Den första delstudien handlade om lärstrategier och individanpassade metoder och hur detta kan generera intresse, inspiration, kunskaper och färdigheter hos eleverna. Första delstudien presenteras på ASLA:s nationella konferens i Linköping i maj2012. Den andra är en litteraturstudie som bygger på ca 300 studenters upplevelser av grammatik. Resultatet kommer att presenteras vid SMDI nationella årskonferens 2012.
”Problemelever” i Bild
Medverkande: Ann Larsson-Dahlin, lektor i bild och Janet Harling, adjunkt
Utifrån egna erfarenheter av problem i bildundervisningen i lärarutbildning, och tidigare studier av ”problemelever” i skolan ser vi att det finns likheter. Det är olika former av prestationsångest, bristande motivation hos eleven, synen på bildämnet samt brister i lärarens kompetens. Huvudfokus i artikeln ligger på möjliga lösningar och utvecklingar av pedagogik och didaktik. För att undersöka vilka problem våra lärarstudenter upplever i skolan genomförde vi en enkätundersökning riktade till dem och bildlärare. Enligt enkätresultaten ligger huvudansvaret för väl fungerande lektioner hos läraren, och att en medveten pedagog kan motverka de många hinder som kan uppstå. Ett ansvar finns hos den enskilda eleven att medverka till sin egen och andras utveckling. Ett strukturellt ansvar ligger hos de politiker som beslutar om medel till skolorna och som styr läroplaner och lärarutbildningens innehåll. En medveten satsning på kompetenshöjning, stöd och uppmuntrande insatser för pedagoger leder troligtvis till en positiv utveckling för bildämnet. Studien finns rapporterad i en antologi i skriftserien ”Medier – Bild – Pedagogik” av Barbara Bader (Bern), Manfred Blom (Flensburg) och Franz Billmayer, Flensburg University Press (Universität Mozarteum, Salzburg, Österrike), med Professor Franz Billmayer som redaktör.
Förskolepedagogers tankar om den lokala kulturen
Medverkande: Ann Larsson-Dahlin lektor i bild och Elisabeth Sjöström adjunkt i pedagogik
Det här projektet genomförs inom ramen för samverkansprojekt mellan Mittuniversitetet, Dronning Mauds minne Högskola för förskollärarutbildning, Högskolan i Nord Tröndelag samt de kulturhistoriska museerna Jämtlands läns museum Jamtli samt Sverresborg Tröndelag Folkmuseum. Syftet är att ta reda på vilka uppfattningar som råder kring begreppet ”lokal kultur” bland några pedagoger i några norska och svenska förskolor, samt hur man i dessa verksamheter ser sig integrera lokal kultur och kulturarvspedagogik i sitt arbete med barnen. Finns det skilda uppfattningar om vad kulturarv kan vara, och hur man kan definiera begreppet kulturarvspedagogik? Studenterna i utbildningen Barnkultur och kulturarv har genom intervjuer undersökt om och på vilket sätt personal i några förskolor i Sverige respektive Norge integrerar lokal kultur i sitt pedagogiska arbete, vilka arbetssätt de använder i detta arbete samt vilka sorters kultur man lyfter fram. De slutsatser vi kommit fram till är att de intervjuade pedagogerna i stort sett ger en likartad definition av vad ”lokal kultur” kan vara. De menar att man integrerar ”lokal kultur” i sina verksamheter när man nyttjar de möjligheter som finns i närmiljön, i naturen och i olika kulturinstitutioner.
Skolledarskap och skolkultur
Gunnar Berg, professor pedagogik
Projektet vilar på att organisationsteoretisk och skolinriktad forskning visar på kvalitativa samband mellan organisationskultur och innehållet i organisationers/skolors verksamheter. Vidare pekar forskning och beprövad erfarenhet på att organisationskultur och ledarskap är områden som tangerar varandra. Vad forskning/beprövad erfarenhet däremot inte ger några tydliga svar på, och vad som därmed utgör projektets kunskapsintresse, är om det i huvudsak är kulturen som skjuter ledarskapet framför sig eller vice versa. Mot denna bakgrund ligger följande frågeställning för det här planerade projektet: Vilka relationer föreligger mellan skolledarskap och skolkulturer? Vilka kvaliteter innehåller de och hur är de strukturerade? För att hantera frågeställningen på ett sätt så att svaren inte blir avhängiga val av teori och perspektiv kommer den att studeras med utgångspunkt från olika teoretiska referensramar hämtade från organisationsteoretisk- och skolutvecklingsforskning. Även metodarsenalen kommer att präglas av mångfald. Inomvetenskapligt har projektet betydelse bl.a. såtillvida att det kritisk kommer granska etablerade skolbildningar inom såväl den allmänna som skolinriktade organisations- och ledarskapsforskningen. Utomvetenskapligt har projektet betydelse som beslutsunderlag för politiska och professionella överväganden om val av skolutvecklingsstrategi (satsning på ledarutbildning eller på bred organisationsutveckling med fokus på skolkultur).
Elevinflytande i särskolan
Medverkande: Göran Bostedt, docent statsvetenskap och Anna Sjölander ??
Studien syftar till att studera om, och i så fall hur, arbetet med elevinflytande genomförs i särskola och särskilda undervisningsgrupper. Vilka arbetssätt och vilket innehåll möjliggör olika elevkategoriers lika möjligheter till delaktighet och deltagande i skolans arbete. Ambitionen om ”En skola för alla” har i särskolesammanhang kommit att diskuteras i förhållande till ett antal centrala begrepp. Ett av de tidigaste begreppen är Integrering. Begreppet signalerar ett perspektiv på särskolebarn som avvikande på något sätt, och därför i behov att integreras med övriga barn i skolan. Integreringsbegreppet kom senare att ersättas av Inkludering. Med inkludering avses att skolan har att anpassa sig till eleverna, och inte tvärtom. Problembilden med att nå en skola för alla förändrades således från att se särskoleverksamhet som en fråga om individuell anpassning till behov av en systemförändring. Inkluderingsbegreppet kan dock utmanas, satt i relation till elevinflytandeambitioner. Kan skolans demokratiuppdrag förverkligas genom en ambition av inkludering? Frågan är om inte också andra verksamhetsambitioner måste läggas till, såsom t ex ambitioner om samma möjlighet till delaktighet i skolans verksamhet oavsett om man tillhör ’normalgrupp’, särskild undervisningsgrupp eller särskola. Är det så idag? Fungerar särskoleverksamheten på ett sådant sätt att ambitionerna om elevinflytande upprätthålls? Om nej, varför? Om ja, på vilket sätt? Vidare, är deltagande tillräckligt? Kräver inte skolans demokratiuppdrag såväl delaktighet som deltagande i skolans göromål för att de ambitioner som skolans regelverk anger skall förverkligas? Studien har påbörjats och genomföras i skolor i tre kommuner; Härnösand, Kramfors och Östersund. Kommunerna har gett sitt medgivande till studien. Två av kommunerna deltar med representation från särskoleverksamhet i både grundskola och gymnasium, en kommun deltar med endast representation från grundsärskola. Från alla kommunerna finns spridning från verksamhetsformen träningsskola till grundsärskola. Materialinsamling kommer att ske i form av intervju, observation, och dokumentanalys.
Value studies in a comparative setting
Medverkande: Göran Bostedt Mittuniversitetet, Ulla Damberg Mittuniversitetet, Lena Ivarsson Mittuniversitetet, Vladimir Shabes Herzen State
Pedagogical University , Ekaterina Troshchenkova S:t Petersburg State University, Tamara Potapova S:t Petersburg State University
The purpose of this study is to develop a method to compare and to analyze value systems of different countries with the overarching aim to increase the understanding in intercultural communication. Value systems, as organized systems of nationally specific social concepts, are viewed as part of the cognitive, mental representations having an impact on the behaviour of both individuals and communities. In the study we want to describe the overall structure of the multilayered value systems in different countries.
Kulturarv som forskningsobjekt inom förskollärareutbildning – till frågan om begreppsförståelse och tid
Medverkande: Göran Bostedt docent statsvetenskap, Lena Ivarsson lektor pedagogik, Helen Rutqvist adjunkt pedagogik
I denna studie avses att teoretiskt beskriva och problematisera kulturarvsbegreppet. Vidare avser vi att relatera begreppet kulturarv till bildningsbegreppet inom pedagogik (kulturarvspedagogik). Vår teoretiska förståelsegrund utgår ifrån Brameld (1965, 1971). Kultur blir i denna förståelse ett brett och inkluderande begrepp med rötter i antropologin. Det skulle möjliggöra att i kulturarvspedagogik innefatta många olika kulturyttringar av människans sociala och individuella liv, förutom de rent biologiska. Enligt Brameld kan fyra utbildningsfilosofiska riktningar ge alternativa svar på problemet om hur människan kan förhålla sig till sin egen tidsålder; transmissivt, moderativt, restorativt och transformativt. När beskrivningen och problematisering av såväl kulturarvsbegreppet som kulturarvspedagogikbegreppet är gjorda avser vi att länka denna förståelse till en empirisk studie av hur förskollärarstudenter förstår och förhåller sig till kulturarvsbegreppet. Studenturvalet kommer att utgöras av antagna till den svensk-norska gemensamma förskollärareutbildningen inriktad mot kulturarv och barnkultur.
De politisk förtroendevaldas arbetssituation
Göran Bostedt docent statsvetenskap
Under 1980 och 1990-talen pågick i Sverige en livlig akademisk och politisk diskussion om den lokala demokratins innehåll och arbetsformer. Det post-moderna samhällets krav på det politiska systemet medförde förväntningar på nya arbetsformer och nya distributionsformer i och för demokratin. Under 2000-talet har effekterna av detta sökande i perspektiv på den lokala demokratins arbetssätt materialiserats i form av en förstärkt politisk prioriteringsprocess och etablerandet av nya lednings- och driftsformer. Under samma tid har de politiska partierna sökt förnya sitt interna arbete. Detta har påverkat förutsättningarna för att vara politiskt förtroendevald i kommunala styrelser och nämnder. I studien fokuseras framförallt de politiskt förtroendevalda i socialnämnderna och de hinder/möjligheter som finns med förtroendeuppdraget. Samtliga politiskt förtroendevalda i socialnämnder (motsvarande) i Västernorrland utgör målgrupp för studien.
Lärande via nätet, kommunikativa redskap och deltagande i en gränslös verksamhet
Ansvarig forskare: Jimmy Jaldemark, lektor pedagogik Miun
Övriga medverkande: Ola Lindberg docent pedagogik Miun UTV/LRC, Stefan Hrastinski docent informatik KTH
Ett projekt där ansvarig forskare i olika delstudier studerar relationen mellan lärprocesser via Internet och de kommunikativa redskap som används i dessa processer. Projektets teoretiska utgångspunkt är att deltagandet i nätbaserat lärande har en gränslös karaktär där nätbaserade och fysiska aspekter är oskiljbara och tillhör en helhet. Dessa helheter består av verksamheter som inkluderar den omgivande miljön och det sammanhang som deltagaren befinner sig i. Delprojekt utförs tillsammans med andra forskare eller enskilt. Det empiriska materialet kan exempelvis bestå av utdrag från nätbaserad kommunikation, kursmaterial, eller intervjuer med lärare och studenter. Studier utförda inkluderar datormedierad kommunikation via redskap som bloggar, chattar och datorkonferenser. Resultat har publicerats i flera internationella tidskrifter och presenterats vid vetenskapliga konferenser.
Nätbaserad handledning av självständiga arbeten
Ansvariga forskare: Gunnar Augustsson, docent sociologi Jimmy Jaldemark, lektor pedagogik
Övriga medverkande: Saga Dorani adjunkt pedagogik, Ola Lindberg docent pedagogik
Projektet fokuserar den kommunikativa praktik där handledning av självständiga arbeten, uppsatser och examensarbeten utförs. I denna praktik möts handledare och studenter i syfte att utveckla studentens förmåga att hantera de processer som krävs för att framgångsrikt genomföra självständiga arbeten. Centralt i denna praktik är utvecklandet av en forskningskompetens inkluderande förmågan att skriva akademiskt. Projektet utforskar frågor om hur denna praktik hanteras i ett nätbaserat sammanhang, t.ex. hur handledare och studenter uppfattar den kommunikativa praktiken och hur samspelet mellan dem kommer till uttryck. Projektet baserar sig på empiriskt material som samlats in från kurser där nätbaserad handledning ingår och från intervjuer med handledare och studenter. Preliminära resultat har presenterats vid tre internationella forskningskonferenser; utöver dessa presentationer har en internationell tidskriftsartikel samt ett kapitel i en internationell antologi publicerats.
Participation in online learning communities/Deltagande i nätbaserade lärgemenskaper
Ansvarig forskare: Jimmy Jaldemark, lektor pedagogik
Ansvarig forskare har arbetat som gästredaktör för ett temanummer som publiceras som 2012 års volyms sista nummer av tidskriften “International Journal of Web Based Communities”. I de tre år projektet har pågått har ett 30-tal forskare medverkat i roller som författare, reviewer och redaktör. Syftet med projektet är att analysera, beskriva och förklara komplexiteten i deltagandet i nätbaserade lärgemenskaper. De ingående artiklarna har alla haft en intersektionell utgångspunkt där det nätbaserade deltagandet även är beroende av den fysiska gemenskap som individerna befinner sig i. Med andra ord behandlas både de nätbaserade och fysiska aspekterna som tillhörande individens omgivande miljö. Denna utgångspunkt har fått konsekvenser för tillämpningen av begrepp, metoder och teorier. I projektets slutprodukt, temanumret, ingår 10 artiklar producerade av 17 forskare från 8 länder. Förutom gästredaktörskapet bidrar Jimmy Jaldemark med en utförlig temaintroduktion samt en artikel kallad “Theories of participation in online learning communities: An intersectional analysis”. I den artikeln studeras hur teoretiska utångspunkter och följande tillämpningar av olika begrepp ger olika konsekvenser för förståelsen av och deltagandet i den nätbaserade lärgemenskapen. Förklarande exempel ges som sätter diskussionen i ett praktiskt sammanhang.
Nätverk som metod för lärande för förskolans lärare och personal
Projektledare: Ewa Ivarson Alm lektor pedagogik
Projektarbetare: Marie Frykland adjunkt pedagogik
Projekttid: januari 2010 - december 2012.
Samarbetspartner: Sundsvalls kommun
Syftet med projektet är att ta reda hur förskolans lärare och personal kan lära av varandra genom möten och samtal i nätverksgrupper. Samtalen tar utgångspunkt i dokumentation av verksamhet som gjorts av deltagarna. Empirin har samlats in genom deltagande observationer av samtal i nätverksträffar och ljudupptagning från ett tiotal nätverksträffar under 2010-2011. Intervjuer har genomförts med nätverksdeltagare och samtalsledare för nätverken. Sammanställning av det insamlade materialet har gjorts i två rapporter dessa har sedan presenterats och diskuterats med förskolechefer, utvecklingsledare och samtalsledare för nätverken. Deras synpunkter på resultaten har samlats in skriftligen och ingår i den analys som utgör återrapportering av projektet så här långt. Som teoretisk referensram har vi använt aktionslärande och ett konstruktionistiskt förhållningssätt. Resultaten från samtlig empiri har därefter analyserats och sammanställts i en rapport. Resultatet kommer att presenteras vid RECE 20th International Reconceptualizing Early Childhood Education Research, Penn State University i november 2012.
Programme for International Student Assessment (PISA)
Projektledare: Magnus Oskarsson NVD
Medverkande (UTV): Maria Rasmusson doktorand pedagogik, Marcus Sundgren
Anslagsgivare: Skolverket
Programme for International Student Assessment (PISA) som initierats av OECD studerar kunskaper och färdigheter i läsförståelse, matematik och naturvetenskap bland 15-åringar i världen. Syftet är att undersöka i vilken grad respektive utbildningssystem bidrar till att 15-åringar, som snart avslutar den obligatoriska skolan är rustade att möta framtiden. Arbetet inom PISA-projektet äger rum i cykler. Tre ämnesområden ingår: läsförmåga, matematik och naturvetenskap. Alla tre ämnen ingår i varje cykel men ett av dem ges en större omfattning vid varje mätning. I Sverige väljs ca 5000 elever i drygt 200 skolor ut vid varje mättillfälle. Dessa får besvara en enkät och ett pappersbaserat provhäfte. Omkring 3500 elever deltog även i ett datorbaserat prov under huvudstudien 2012. Det samlade intrycket, utifrån resultaten i PISA 2000 och 2009 är att Sverige inte längre intar en topposition när det gäller likvärdighet i skolsystemet. Med avseende på likvärdighetsaspekter är Sverige numera ett genomsnittsland. Denna relativa nedgång beror inte så mycket på att övriga länder kommit ikapp utan den främsta orsaken är att likvärdigheten i Sverige har försämrats under tidsperioden. Dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat, dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor ökat och dessutom har betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund förstärkts. Sverige är ett av få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten försämrats samtidigt.
Att skriva sig till läsning (ASL) – utvärdering av och reflektion kring arbetet med ASL vid Kyrkmons skola
Medverkande: Lena Ivarsson lektor pedagogik och Ulla Damber Umeå universitet
Syftet med studien av metoden Att skriva sig till läsning är att utvärdera metodens betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Detta i och med att metoden är omdiskuterad både i media och bland läsforskare samtidigt som många skolor valt att arbeta med metoden. Under ett års tid ( läsåret 2011/2012) har arbetet med att skriva sig till läsning, i ett arbetslag, F-2, vid Kyrkmons skola i Sundsvalls kommun följts. Studien bygger på kvalitativa data insamlade i form av observationer och intervjuer med elever och lärare. Resultat från olika tester av läs- och skrivförmåga har också samlats in. Testresultat från elever i F-2 vid en skola med ett upptagningsområde liknande den vid Kyrkmons skola används för jämförelser. Resultat visar att en stor del av lärarens tid går åt till tekniska lösningar. Årskurs F-2 har tillgång till datorer och årskurs 1 har även tillgång till surfplattor. Möjligheten att fullt ut använda tekniken saknas. Elevernas samarbete och skrivträning är mer framträdande än lästräning. Den empiriska insamlingen är avslutad och resultaten kommer att presenteras i en rapport under hösten 2012. Vetenskapliga artiklar utifrån det empiriska materialet kommer att produceras framgent.
Att läsa e-böcker, ett sätt att motivera barn att läsa?
Lena Ivarsson lektor pedagogik
Syftet var att genom en pilotstudie ta reda på elevers syn på att använda e-bokläsare vid läsning av skönlitteratur. Tanken var att genom pilotstudien finna nya frågor att empiriskt studera. Den grupp som har studerats är 24 elever i årskurs 5 i en och samma klass. Ett antal e-bokläsare innehållande två skönlitterära böcker valda av lärare och elever lånades ut till elever i årskurs 5 under våren 2012. Intervjuer har genomförts med cirka hälften av eleverna. Resultatet visar att eleverna var positiva till användning av e-bokläsare. De angav möjligheten att ändra textstorleken som det mest positiva. Fler av de intervjuade menade också att genom att välja en lite större textstorlek får de bläddra oftare vilket gör att de känner att de läser snabbt och det ger dem positiva tankar kring dem själva som läsare. Resultatet från studien presenterades vid den 16:e Nordiska Läskonferensen, 13-14/6 2012 i Reykjavik. Ett artikelmanus utifrån pilotstudien kommer att produceras under hösten 2012.
”Det är bara killarna som får köra polisbilen, för de kör snabbast, tjejerna sitter bredvid - förskolebarns syn på kvinnligt och manligt
Lena Ivarsson lektor pedagogik
Syftet med studien är att beskriva förskolebarns (åldrarna 3-5 år) syn på kvinnligt och manligt. Intresset för detta har uppstått i och med mitt deltagande i kursen ”Jämställt ledarskap i högre utbildning”, diskussioner med studenter vid lärarutbildningen samt diskussioner med studenter inom uppdragsutbildning. Det empiriska materialet, som baseras på samtal och observationer, har samlats in av ett fyrtiotal barnskötare. Det teoretiska perspektivet är inte genusteori utan utvecklings- och socialpsykologisk teori för att diskutera barns begreppsskapande och påverkan, utifrån hur barn uppfattar vad som är typiskt kvinnligt och manligt. Resultaten visar att färg, kläder, yrken och vissa egenskaper knyts till endera flickor eller pojkar. Uppfattningarna färgas av det barnen själva vet, har sett och har hört. Deras syn på manligt och kvinnligt följer ett stereotypiskt tänkande. Datainsamlingen genomfördes hösten 2011 och ett artikelmanus produceras under hösten 2012.
Den Nordiska modellen
Projektledare: Agneta Knutas, Program for Lærerutdanning, NTNU Trondheim, Norge
Svenska medarbetare: Gunnar Berg professor pedagogik, Conny Björkman lektor pedagogik och Jan Perselli, lektor pedagogik UTV, Miun, Sverige, Christina Segerholm professor pedagogik Miun
Anslagsgivare: InterReg
Syftet är att granska ekonomisk tillväxt och kompetensutveckling (och FoU) i Norden avseende nya styrformer och dessas konsekvenser för utbildning. I den initiala ansökan hänvisas till ”Den Nordiska modellen” där välfärd och likhet stått stark och där nu skolan med internationalisering står under stark press. Projektets avsikt är att rikta blicken mot mångfald och integration för att bättra skolans roll i den demokratiska utveckling av samhället, och att bidra till att styrka den Nordiska modellen i internationella sammanhang. Den norska gruppen avser att detta år fokusera en forskningsöversikt med inriktning på styrdokument och ”Den Nordiska modellen”. Vidare diskuterades vilka begrepp som kunde vara aktuella i detta arbete. Begrepp och begreppspar som 'likvärdighet', 'kollektiv – individualitet', 'centralisering – decentralisering', 'styrning', och 'skolans uppdrag' kom att lyftas fram i diskussionen. Gruppen menar att projektet är ett gränsöverskridande samarbete som rör glesbygd, kultur samt stads- och landsbygdsutveckling i ett utbildningsperspektiv. Begrepp som 'lokal förankring' och 'intellektuell segregering' har diskuterats i detta sammanhang. Gruppen är överens om att ta utgångspunkt i texten som beskriver fyra kännetecken för ”Den Nordiska modellen” i utbildningsammanhang. Dessa är: 1. tillgång utbildning - hindra social exklusion, 2. enhetsskolan/fellesskolan, 3. demokratiska värden och deltagande, samt 4. lokal förankring. Genom att granska ”Den Nordiska modellen” vill projektet kunna bidra med att definiera skolans uppdrag.
Projekt – e-lärande vid biblioteket
Jan Perselli lektor pedagogik
Biblioteket bedriver sedan många år utbildning i informationssökning för campusstudenter och för de studenter som läser distanskurser med inneveckor på campus har träffar i samband med dessa erbjudits. Däremot har biblioteket i princip ingen motsvarande utbildning för distansstudenter utan detta har skett mestadels som en stödfunktion i WebCT. Service via chatt finns endast under kontorstid. Detta projekt ska säkerställa att MIUN kan erbjuda alla studenter ett stöd som är anpassat efter respektive institutions behov, med ett särskilt fokus på att tillhandahålla distansstudenter motsvarande utbildning i informationssökning som campusstudenterna får. Projektet ska driva utveckling inom området tillsammans med bibliotekets grupp för utbildning och i nära samverkan med institutionerna. Projektet ska innebära utveckling av stöd och utbildning i informationssökning för distansstudenter, vilket även berikar och effektiviserar verksamheten för campusstudenterna. För att säkerställa kvalitet och relevans ska arbetet bygga på den organisation med kontaktbibliotekarier för de olika institutionerna som biblioteket har sedan ett antal år.
Struktur, kultur, ledarskap: förutsättningar för framtida skolor
Projektledare: Olov Johansson, professor statsvetenskap Umu
Medarbetare: Anders Olofsson docent pedagogik Miun, m fl
Anslagsgivare: VR, UVK
Arbetslagens roll och lärares erfarenheter av ledning och styrning av skolan har studerats i två mindre och ett större projekt. Denna forskning har pågått sedan början av 2000-talet och har skett eller sker i samarbete med kollegor från universitetet i Umeå, professor Olof Johansson och docent Agneta Hult, och universitetet i Växjö, seniorprofessor Leif Lindberg samt med Göteborgs universitet, professor Karin Rönnerman.
Lärande för företagsamhet i nya och gamla utbildningsinstitutioner
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9159
Projektledare: Anders Olofsson docent pedagogik
Medarbetare: Carina Holmgren lektor pedagogik Umu, Jörgen From docent pedagogik Umu. Håkan Karlsson adjunkt pedagogik Miun, Kristen Snyder docent pedagogik Miun
Societal Entreprenurship in Sparsely Populated Areas (SESPA)
http://www.miun.se/sv/Delwebbar/sespa/
Projektledare: Anders Lundström professor
Medverkande: Anders Olofsson docent pedagogik UTV, Håkan Karlsson doktorand pedagogik UTV
I det här projektet ingår forskare från företagsekonomi, pedagogik, sociologi, statsvetenskap och kvalitetsteknik. Pedagogerna studerar utbildningssystemets förmåga att bidra till regional utveckling. Samtliga ämnen bildar ett paraply med minst en senior forskare och doktorand/ämne. Olofssons roll i projektet är att studera universitetets bidrag till kunskaper och färdigheter i förhållande till de strategier institutioner, privata som offentliga har vid förändrings- och utvecklingsarbete. Frågor som studeras är bl. a: blir studenter egna företagare och i så fall vilka studenter? Denna fråga samt hur studenter rör sig geografiskt i förhållande till ett eventuellt företagande studeras i samarbete med forskarassistent Caroline Berggren.
Världens bästa regionala utbildningssystem
Samordnare: Conny Björkman lektor pedagogik
Vetenskaplig ledare: Anders Olofsson docent pedagogik
Medarbetare: Gunnar Berg professor pedagogik (senior advisor) Lena Boström docent pedagogik, Lena Ivarsson lektor pedagogik, Maria Styf adjunkt pedagogik, en licentiand (ej antagen)
Anslagsgivare: Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Regionförbundet i Jämtland, MittNorrlandUtbildning(MNU) och Mittuniversitetet
Projekttid: maj 2012-april 2015
Mittsverige har med några få undantag en stagnerande ekonomisk tillväxt och minskande folkmängd. Det finns positiva samband mellan utbildningssystemens kvalitet och samhällets ekonomiska tillväxt. PISA- undersökningarna visar att kunskaperna hos elever i Sverige och Mittregionen har sjunkit kraftigt under de senaste decennierna. I en värld där ekonomisk utveckling och förändring går allt snabbare, krävs för regionens utveckling, att vi har ett utbildningssystem som fångar upp och stimulerar ungdomar att utveckla sina talanger. Ledarskapets och förbättringsarbetets betydelse för en framgångsrik skola har kommit i fokus den senaste tiden. Bl. a. OECD, EU, regeringen har uppmärksammat dess betydelse för skolresultaten. Projektet är nyskapande i Mittregionen genom sin fokusering på betydelsen av både ett tydligt ledarskap och interna förbättringskapaciteter för att öka utbildningsresultatet. Projektet består av två delprojekt:
1. Skolutvecklingsprojekt: Tre skolor i regionen med ambitioner att förbättra sina utbildningsresultat skall få stöd/handledning i tre år för att utveckla både elevkunskaper, det totala ledarskapet och skolförbättringsstrategier.
2. Forskningsprojekt: Projektet skall ge ny kunskap om hur ledarskap och skolförbättring utvecklar skolans resultat.
ICT och lärares professionella utveckling i Sverige och Kina
Projektmedarbetare: Ola Lindberg docent pedagogik Miun och Limin Gu???
Anslagsgivare: VR, UVK
I projektet berörs modeller och program för lärares professionella utveckling i och med IKT. Under 2010 presenterades fallstudier från projektet vid ”17th international Conference on Learning i Hong Kong 6-8 juli.
Läsläror och lärarstudenter
Medverkande: Ann-Kristin Göhl-Muigai lektor pedagogik och Ulla Damber lektor pedagogik
I en mindre studie problematiseras innehållet i läsläror. I studien riktas intresset mot den förmedling av värderingar som sker i samband med den tidiga läsundervisningen i grundskolan. Hittills har ett material samlats in där lärarstudenter genomfört en granskning av innehållet i vanligt förekommande läsläror. I ett senare skede är avsikten även att genomföra klassrums-observationer och intervjuer med verksamma lärare för att erhålla information om innehållet i den konkreta läsundervisningen och hur läslärorna kommer till användning. Som ett led i lärarstudenternas vetenskapliga skolning kommer även här ett antal studerande att inbjudas att medverka i studien och under en VFU-period samla in motsvarande information om läsundervisningen som i den ordinarie studien. Studenternas empiriska resultat kommer därefter att jämföras med övrig empiri. Forskningsseminarier kommer att genomföras tillsammans med studenterna dels innan de går ut på VFU, dels efteråt, när empirin samlats in. Avsikten är att forskningsanknyta utbildningen och att studenterna på detta sätt ska få en helhetsbild av forskningsprocessen. Ett förväntat resultat av studien är att den kan leda till en vidareutveckling av någon av lärarutbildningens kurser.
Hur påverkar lärarutbildningen studenters studiestrategier och kunskaper?
Medverkande: Staffan Löfquist lektor statsvetenskap och Lena Boström docent pedagogik
Studenter utvecklar över tid olika typer av strategier beroende på vilka personliga förutsättningar man har och vilka kurskrav man ställs inför. Hur studenters kunskaper och medvetenhet om det kommande läraryrket formas i den ofta komplexa och kravfyllda värld som studenter lever i saknas i hög utsträckning. Tidigare forskning visar att studenter generellt intar ett mer reflekterande förhållningssätt under utbildningstiden. Samtidigt är det stora skillnader mellan låg- och högpresterande studenter. Att studera på universitet är ett komplicerat samspel mellan olika faktorer, t ex mellan individens tidigare erfarenheter och studieförmåga, den studiesociala miljön där också studiekamrat- och familjerelationer ingår som viktiga komponenter. Studien påbörjades våren 2010 och planeras pågå i fyra år. Tjugo studenter som under hösten 2010 påbörjade lärarutbildningen ingår i undersökningen. Material som rör studenternas studieprestationer, socioekonomiska faktorer, attityder och studieprofiler har samlats in. Studenterna följs under hela utbildningstiden genom intervjuer och enkäter. Rubriken på den första delstudien är Students study results, a question of styles, strategies, or (mis) matching? Uppföljande studier kommer att fokusera på studenternas syn på sina erfarenheter av studierna.
Elever i behov av stöd – hur hanteras och förändras vardagliga problemlösningar?
Staffan Löfquist lektor statsvetenskap
Projektets forskningsfråga handlar om hur policy formas över tid när pedagoger m.fl. arbetar för elever i behov av stöd. Det finns ofta ett antagande om att t.ex. beslut på övergripande nivåer och policydokument är viktiga för hur sedan enskilda aktörer agerar. Många studier visar dock att ”verkligheten” är betydligt mer komplicerad än så. Vi vet förhållandevis lite om vilka processer och beslut som får aktörerna till vardags att göra det ena eller det andra. Det har visat sig att policy främst förklaras av vad man faktiskt kan göra och hur man tidigare har gjort på den enskilda skolan. Någon central/lokal politisk styrning verkar inte ha påverkat aktörernas val av strategier. Materialet består av enkäter och intervjuer. Av elva skolor, där material finns för 1985, 1993, 1995, har två skolor valts ut för en jämförande fallstudie 2010/11.
Inspektion som styrning. Skolinspektion och utbildningsstyrning i Sverige, England och Skottland
Internationell projektledare: Jenny Ozga professor Oxford University
Svensk projektledare: Christina Segerholm professor pedagogik
Medverkande: Agneta Hult docent pedagogik Umu, Joakim Lindgren lektor pedagogik Umu och Linda Rönnberg forskarassistent statsvetenskap Umu, Ida Johnsson magistrand Miun, Judit Novak magistrand Miun, Martin Lawn professor University of Edinburgh och John Clark professor och Jaquline Baxter PhD The Open University Milton Keynes.
Anslagsgivare: VR, UVK (Sverigedelen) ESCR (UK-delen)
Projektperiod: 1 januari 2010 – 31 december 2012
Det här är ett internationellt jämförande forskningsprojekt. I projektet undersöks inspektionens betydelse för styrningen av grundskolan i tre nationella system: Sverige, England och Skottland. Här studeras om det finns en global och/eller europeisk inspektionspolicy och om dessa påverkar nationell och lokal skolpolicy. Viktiga frågor är: Liknar de olika nationernas skolinspektioner varandra? Vilken sorts kunskap baseras de på? Inspektionsprocesser undersöks liksom konsekvenserna av inspektion. I projektet beskrivs och analyseras de sätt på vilket man deltar i inspektionen, vad man tar fasta på, hur inspektionen upplevs, och i vilken utsträckning inspektionen formar skolverksamheten. Policyaktörer intervjuas och internationella, nationella, kommunala och skolors policydokument analyseras. Frågor ställs om varifrån idéer kommer, hur inspektioner ska genomföras kommer, hur de genomförs, varför och vad resultat och beslut grundas på. Inspektörernas arbete och kommunernas och skolornas arbete med inspektionsprocessen följs för att få en sammanhållen bild av ett antal inspektioner. Ett 20-tal inspektioner och konsekvenser av dem studeras också genom det skriftliga material som finns att tillgå.
Skolledarskap för att bygga e-kapacitet i gymnasieskolan?
Susanne Sahlin, adjunkt i pedagogik
Syftet med denna studie är att utforska, beskriva och analysera om och i så fall hur skolledarskap kan bidra till att skapa framgångsrika förutsättningar för e-lärande. Förändringstakten i samhället tilltar, globaliseringen ökar och den digitala utvecklingen både skapar andra förutsättningar för undervisning och lärande och ställer andra krav på vilka kunskaper och färdigheter som krävs i arbetslivet och i rollen som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt att belysa och diskutera villkor och möjligheter för framtidens lärande samt att reflektera över vad som bör göras för att underlätta den fortsatta utvecklingen. Strategier för e-lärande blir allt mer viktiga i samhället, så även för skolan och dess utveckling. Vad är det då som gör att vissa skolor lyckas bättre än andra med implementering och integrering av e-lärande? Flera studier visar att ett starkt ledarskap är en viktig förutsättning för en lyckad integrering av e-lärande (Baylor & Ritchie, 2002; Granger, Morbey, Lotherington, Owston, & Wideman, 2002; Hadjithoma & Karagiorgi, 2009, Hayes, 2007). Pågående studier visar också att ledarskap och rektors roll är avgörande när det gäller lyckade skolutvecklings- och skolförbättringssatsningar inom e-lärande (Grönlund; Tallvid, 2011). Detta kommer att belysas närmare i denna studie genom att undersöka om och hur skolledarskapet kan bidra till att skapa förutsättningar för framgångsrikt e-lärande. Den aktuella studien är en kvalitativ studie där fallstudier använts som vetenskaplig metod och förhållningssätt och fallet är en svensk gymnasieskola. Uppsatsen förväntas vara klar under hösten 2012.
Berättelse, estetiska lärprocesser och kreativitet: Viktiga verktyg för att ändra trenden med skoldropouts
Medverkande: Kristen Snyder docent pedagogik, Karen Cooper frilans
Anslagsgivare: Östersunds Kommun
Detta projekt är ett mindre pilotprojektsom ingår i en större satsning kring hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund, som leds av kommunen i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Mittuniversitet. Utgångspunkten för projektet är forskning om estetiska lärprocesser, lärande, och skoldropouts. Forskning visar vikten av kreativa lärprocesser för att stimulera lärande, samt att kreativitet är frånvarande i många lärmiljön i den ordinarie skolans verksamhet. Syftet med projektet var att introducera estetiska lärprocesser, bland annat berättelse, levande verkstad och appreciative inquiry till elever som verktyg för att upptäcka nya sätt att se på sin verklighet och identitet, samt utveckla sin kreativitet. Specifik ville vi ge eleverna möjlighet att utveckla olika uttrycksformer för att kommunicera och representera sin egen berättelse om sin identitet; introducera berättelse och bild som verktyg för att upptäcka, identifiera, och kommunicera idéer för att bl.a. stimulera kreativitet; hjälpa ungdomar utveckla sin kommunikationsförmåga, särskild kring dialog och uppskattande samtal.
Gulf Oil Spill Project: Cross-cultural Digital Story-telling
Medverkande: Kristen Snyder docent pedagogik MIUN, Kevin Burden och Theo Kuechel University of Hull, Jeffrey Beaudry University of Southern Maine.
The purpose of this project is to identify the ways in which an interactive designs for learning framework and concept mapping can be used to support cross-cultural student learning and collaboration in technology supported classrooms. The project partnership began in 2010 with partners at the University of Hull, UK and the University of Southern Maine and will commence in 2012. To support the project, three technological tools will be used and embedded within the GPP project moodle site, including the Design for Learning framework based on the DiAL-e (Digital Artifacts for Learning-engagement) model; Voicethread, which is a tool to display individual photographs, slideshows, and videos, and promote dialogue, question formation and feedback from viewers; and Digital images of Gulf Oil Spill. Ten school partnerships from Florida, USA, and Nanshen China are participating in the study.
Breaking ground across cultures: how visual communication is used to support peer-to-peer learning in an international project
Kristen Snyder docent pedagogik
This study focused on changes in learning among students engaged in cross-cultural learning communities in technology supported learning environments. The study took place with the second cohort of students from 32 schools in China, Sweden and the US, participating in the Global Partnership Project, which began in 2008. In this project students are paired in classes across cultures, and communicate with each other around common global themes, using moodle, oovoo, skype, and digital media software. In particular, we examined the ways in which students communicated through different technology, using both audio and digital media, and text based communication. Among the questions asked explored were to what extent is learning altered with the use of different digital media? And how can cross-cultural communication support learning? Are there differences in the ways in which students in China, Sweden, and the US utilize digital media tools f