Att det råder ett glapp mellan reformintentioner och innehållet i skolors vardagsarbete är nog de flesta överens om. När möjliga orsaker till denna brist på överensstämmelse uppmärksammats upprepas från skolpolitiskt håll likt ett mantra en sällan ifrågasatt tes. Den går ut på att innehållet i skolors vardagsarbete kommer att hinna i kapp reformintentionerna i en …
Förra veckan var en märklig vecka. Att den var intensiv var inget unikt. Forskning vid Etour är alltid intensivt och mycket på gång överallt (Följ oss på Facebook så får du se själv). Men inom loppet av just denna vecka så växlade jag mellan att ömsom blicka framåt och ömsom blicka bakåt i en svindlande takt. …
Problematiken som tagits upp i tidigare blogginlägg om skolans sviktande samhälleliga legitimitet handlar inte bara om skolans specifika uppdrag och verksamhet. Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet och fungerar som rättesnören för mänsklig samvaro. North hävdar att rättssäkra institutioner är en förutsättning för …
Idag startade jag en ny mediekrönika i P4 västernorrlnad. Den kommer att köras varannan vecka fram till valet och ta upp saker som mediemakt, strategisk politisk kommunikation, valrörelsen inför EU-parlamentsvalet kontra den klassiska valrörelsen och opinionsbildning i det ”nygamla” medielandskapet. Lyssna här!
Idag skriver jag i Sydsvenskan om professionaliseringen av svenska politiska partier och deras kommunikation: I det senaste riksdagsvalet 2010 bestämde 53 procent av väljarna vilket parti de skulle rösta på och 17 procent bytte parti under de tre sista intensiva veckorna av valkampanjen. I takt med att väljarna allt senare bestämmer vem de ska rösta …
Skolans kommunalisering har misslyckats konstaterade utredningen Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan (SOU 2014:5) nyligen och pekar ut samtliga politiska konstellationer under 1990-talet som medskyldiga. En forskargrupp från bl.a. Mittuniversitet, under ledning av mig, har på utredningens uppdrag arbetat fram en forskningsrapport som återfinns i betänkandets bilaga 3 (sid. 435-789). I bilagans slutsatser, som …
Ingen har väl undgått att Supervalåret 2014 har startat. Och med det spekulationerna, täta opinionsundersökningar, politiska debatter, strategiska planer och så klart fokus på den stora frågan: Vem vinner matchen? Temperaturen i den politiska sfären höjs gradvis helt enkelt! Den senaste veckan har debatt- och ledarsidor flitigt diskuterat hur den kommande valkampanjen kommer att se …
Ett avgörande kontinuitetsbrott – systemskifte – i svensk skolpolitik under efterkrigstiden inträffade 1991/92 då den s.k.decentraliseringslinjen avlöstes av en på New Public Management grundad marknadslinje. Några väsentliga skillnader mellan dessa inriktningar kan sammanfattas i så här: Skolpolitisk inriktning Decentraliseringslinjen grundades på Marknadslinjen grundades på Styrdokument Ansvarspropositionen 1990 med ett antal förarbeten Valfrihetspropo- sitioner 1991-92 Uttalad inriktning …
Skolplikten, som togs upp i föregående blogginlägg, bygger på en tvingande lagstiftning som formellt sett gör skolan till en tvångsinstitution. För att en frihetsinskränkning av detta slag ska kunna vinna och behålla en samhällelig legitimitet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle förutsätts att i synnerhet vårdnadshavare och elever upplever att rättigheterna som är förknippade med skolplikten väger …
Skolans marknadsorientering bygger på att elever (elev = en somlyfter) och vårdnadshavare betraktas som kunder på enskolmarknad. Utrustade med skolcheckar (skolpengen) är tanken att kundernas fria skolval medför att ”bra” skolor (= hög elevtillströmning) överlever, medan ”dåliga” skolor (= låg elevtillströmning) får bättra sig (= locka till sig fler ”elevkunder”) eller läggas ner. Vad som är …
