Att genomföra skolreformer 4: Intresseproblem snarare än tidsproblem?

Som jag argumenterat för i tidigare blogginlägg finns goda skäl att ifrågasätta tesen att implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett mer realistiskt förhållningssätt är att förstå denna problematik i ljuset av mångfalden av intressen som ryms i en pluralistisk samhällsstruktur. Skolreformer och dess genomförande blir då en fråga om att hantera dessa …

Att genomföra skolreformer 3: På vad vilar synsättet att skolans reformimplementering är en tidsfråga?

Tankefiguren att skolans praktik över tid anpassar sig till statliga reformintentioner bottnar i funktionalistiska synsätt och social ingenjörskonst. På sina egna premisser har denna modell för utveckling av den svenska väldfärdstaten varit synnerligen framgångsrik inom ett antal områden. Som togs upp i föregående blogginlägg med referens till Erik Wallin finns det emellertid mycket som talar …

Att genomföra skolreformer 2: Fiktiv eller reell motsättning mellan tid och intresse?

Som togs upp i föregående blogginlägg finns skäl att ifrågasätta tesen att bristfällig implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett antagande som synes värt att pröva är om det snarare är fråga om problem som bottnar i olika intressen. Erik Wallin var inne på detta spår i skolverksrapporten Gymnasieskola i stöpsleven från 1997. Erik menade …

Att genomföra skolreformer 1: En fråga om intressemotsättningar?

Att det råder ett glapp mellan reformintentioner och innehållet i skolors vardagsarbete är nog de flesta överens om. När möjliga orsaker till denna brist på överensstämmelse uppmärksammats upprepas från skolpolitiskt håll likt ett mantra en sällan ifrågasatt tes. Den går ut på att innehållet i skolors vardagsarbete kommer att hinna i kapp reformintentionerna i en …

Om att tänka bakåt och framåt samtidigt

Förra veckan var en märklig vecka. Att den var intensiv var inget unikt. Forskning vid Etour är alltid intensivt och mycket på gång överallt (Följ oss på Facebook så får du se själv). Men inom loppet av just denna vecka så växlade jag mellan att ömsom blicka framåt och ömsom blicka bakåt i en svindlande takt. …

Skolans marknadisering 13: Skolan – en sönderreformerad institution

Problematiken som tagits upp i tidigare blogginlägg om skolans sviktande samhälleliga legitimitet handlar inte bara om skolans specifika uppdrag och verksamhet. Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet och fungerar som rättesnören för mänsklig samvaro. North hävdar att rättssäkra institutioner är en förutsättning för …

Ny mediekrönika

Idag startade jag en ny mediekrönika i P4 västernorrlnad. Den kommer att köras varannan vecka fram till valet och ta upp saker som mediemakt, strategisk politisk kommunikation, valrörelsen inför EU-parlamentsvalet kontra den klassiska valrörelsen och opinionsbildning i det ”nygamla” medielandskapet. Lyssna här!  

Professionaliseringen av svenska partier och valrörelsen

Idag skriver jag i Sydsvenskan om professionaliseringen av svenska politiska partier och deras kommunikation: I det senaste riksdagsvalet 2010 bestämde 53 procent av väljarna vilket parti de skulle rösta på och 17 procent bytte parti under de tre sista intensiva veckorna av valkampanjen. I takt med att väljarna allt senare bestämmer vem de ska rösta …

Skolans marknadisering 11: Misslyckad marknadsorientering

Skolans kommunalisering har misslyckats konstaterade utredningen Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan (SOU 2014:5) nyligen och pekar ut samtliga politiska konstellationer under 1990-talet som medskyldiga. En forskargrupp från bl.a. Mittuniversitet, under ledning av mig, har på utredningens uppdrag arbetat fram en forskningsrapport som återfinns i betänkandets bilaga 3 (sid. 435-789). I bilagans slutsatser, som …

Supervalåret 2014 och nya Game of Cards – är de här nu?

Ingen har väl undgått att Supervalåret 2014 har startat. Och med det spekulationerna, täta opinionsundersökningar, politiska debatter, strategiska planer och så klart fokus på den stora frågan: Vem vinner matchen? Temperaturen i den politiska sfären höjs gradvis helt enkelt! Den senaste veckan har debatt- och ledarsidor flitigt diskuterat hur den kommande valkampanjen kommer att se …