Skickångest

Dagens ord kommer från veckans händelse. I måndags satt jag i en halvtimma och stirrade på skärmen. Där fanns ett mail till min handledare och bifogat var mitt avhandlingsmanus. Jag vet inte hur många gånger jag klickade på “skicka”. Fördelen med att heta Bjärtå är att stavningskontrollen då dyker upp som en liten skicka-avhandlingsmanus-buffert. Då …

Skolorganisation och skolkultur 7: Frirumsteorin – en sammanfattning så långt…

De yttre gränserna för en tillåten skolverksamhet regleras av denstyrning som stat och samhälle utövar gentemot skolan som institution i samhället. Styrningen pekar ut skolans uppdrag och är till innehållet av ideologisk, juridisk och ekonomisk art.      I pluralistiska samhällen, som det svenska, är emellertid skolans politiska styrning komplex och mångtydig. Detta medför att frågan var de yttre gränserna egentligen går för skolans …

Skolorganisation och skolkultur 6: Skolinstitutionen som moraliskt frirum

Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet, minskar samhälleliga transaktionskostnader och fungerar som vägledning och rättesnören för mänsklig samvaro. Han hävdar vidare att rättssäkra institutioner är en förutsättning för samhällens varaktighet och utveckling över tid.      Skolan är en statlig institution vars uppdrag i samhället inte enbart handlar …

Skolorganisation och skolkultur 5: Institution och organisation som innehåll och form

Frirumsteorin öppnar för att skolan som institution i samhället och skolor som enskilda organisationer kan betraktas såväl var för sig som i ett och samma sammanhang. Vad kan då detta innebära närmare bestämt?      Om skolan som institution granskas innehållsligt eftersträvas att blottlägga och kritiskt granska de uttalade och outtalade uppdrag som i vid bemärkelse ligger till grund …

Skolorganisation och skolkultur 4: Frirumsteorins organisationsteoretiska grundvalar

Formell organisation är nyckord i traditionell rationalistiskorganisationsteori. Enkelt uttryckt står detta för att organisationer skapas av sina huvudmän som rationella verktyg för att genomföra en verksamhet som till innehållet ligger i linje med huvudmannens intressen. Kommunikation mellan huvudman och organisationens verkställande nivå upprätthålls i huvudsak i form av utarbetade regelsystem.      Sociologen Bengt Abrahamsson har moderniserat den traditionella rationalistiska …

Skolorganisation och skolkultur 3: Spelregler, spelplan, spel, spelare, domare och lagledare

Som framgick av föregående blogginlägg är ambitionen medfrirumsteorin att den är användbar som verktyg för att analysera samhälleliga företeelser som knyter an till såväl skolans verksamhet i stort som enskilda skolors vardagsarbete. Med lagspel som metafor kan detta belysas så här:      Spelregler utgör grunden för (lag)spel som genomförs påspelplaner och övervakas av domare. Spelets huvudaktörer ärspelarna. Men även supportrarna är väsentliga intressenter såtillvida …

Skolorganisation och skolkultur 2: Skolan som institution och skolor som organisationer

Hur skolan styrs och skolor leds och relationer mellan styrning och ledning är nyckelområden som med fördel kan studeras medfrirumsteorin som analysinstrument. Men kravet på teorin är också, som jag återkommer till i kommande blogginlägg, att den ska fungera som ett användbart verktyg för skolans praktiker – t.ex. i anslutning till att skolor arbetar för att kartlägga och utveckla vardagsarbetet. …

V – X = ganska mycket att göra

Kurspoäng klara V Slutseminarium i antågande V Sista manuset till avhandlingen klart X Kappan påbörjad X Panik V   Om V är Check och X är raka motsatsen har jag alltså en del för mig   …ifall någon undrar varför jag inte skriver så ofta.     Den här fina illustrationen hittade jag på facebook och känner att den lika gärna skulle kunna heta “doktorandprocessen”. Nedräkning till disputation …

Skolorganisation och skolkultur 1: Från beskrivning till analys

Syftet med forskningen som jag varit engagerad i sedan i mitten av 1970-talet är att utveckla en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Kravet på teorin – vanligtvis benämndfrirumteorin – är att den ska kunna fungera som analysverktyg för att tränga in i och öka förståelsen för den verksamhet som fullgörs av skolan som inrättning …

Lärare som ledare 11: Från lärares ledarskap till skolor som organisationer

Med detta inlägg avslutar jag för denna gång serien av bidrag om Lärare som ledare. För en mer utförlig genomlysning av detta område hänvisas till den nyutkomna boken Lärare som ledare – i och utanför klassrummet (red: Berg, Sundh & Frank, Studentlitteratur, 2012). Boken innehåller 17 bidrag skrivna av 19 författare och vi som medverkar gör vårt bästa …