Skolans marknadisering 11: Misslyckad marknadsorientering

Skolans kommunalisering har misslyckats konstaterade utredningen Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan (SOU 2014:5) nyligen och pekar ut samtliga politiska konstellationer under 1990-talet som medskyldiga. En forskargrupp från bl.a. Mittuniversitet, under ledning av mig, har på utredningens uppdrag arbetat fram en forskningsrapport som återfinns i betänkandets bilaga 3 (sid. 435-789). I bilagans slutsatser, som …

Supervalåret 2014 och nya Game of Cards – är de här nu?

Ingen har väl undgått att Supervalåret 2014 har startat. Och med det spekulationerna, täta opinionsundersökningar, politiska debatter, strategiska planer och så klart fokus på den stora frågan: Vem vinner matchen? Temperaturen i den politiska sfären höjs gradvis helt enkelt! Den senaste veckan har debatt- och ledarsidor flitigt diskuterat hur den kommande valkampanjen kommer att se …

Skolans marknadisering 10: Marknadslinjen kontra decentraliseringslinjen i sammandrag

Ett avgörande kontinuitetsbrott – systemskifte – i svensk skolpolitik under efterkrigstiden inträffade 1991/92 då den s.k.decentraliseringslinjen avlöstes av en på New Public Management grundad marknadslinje. Några väsentliga skillnader mellan dessa inriktningar kan sammanfattas i så här: Skolpolitisk inriktning   Decentraliseringslinjen  grundades på Marknadslinjen grundades på Styrdokument Ansvarspropositionen 1990 med ett antal förarbeten Valfrihetspropo- sitioner 1991-92 Uttalad inriktning …

Skolans marknadisering 9: Skolans samhälleliga legitimitet

Skolplikten, som togs upp i föregående blogginlägg, bygger på en tvingande lagstiftning som formellt sett gör skolan till en tvångsinstitution. För att en frihetsinskränkning av detta slag ska kunna vinna och behålla en samhällelig legitimitet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle förutsätts att i synnerhet vårdnadshavare och elever upplever att rättigheterna som är förknippade med skolplikten väger …

Skolans marknadisering 8: Elever som kunder …?

Skolans marknadsorientering bygger på att elever (elev = en somlyfter) och vårdnadshavare betraktas som kunder på enskolmarknad. Utrustade med skolcheckar (skolpengen) är tanken att kundernas fria skolval medför att ”bra” skolor (= hög elevtillströmning) överlever, medan ”dåliga” skolor (= låg elevtillströmning) får bättra sig (= locka till sig fler ”elevkunder”) eller läggas ner.      Vad som är …

Abba-turism

Igår röstade Abba The Museum till andra plats i Turistgalans Trip Global Award 2013 av de svenskar som röstat på Aftonbladets webbplats. Jag och Christine Lundberg har ju under året genomfört en forskningsstudie tillsammans med dels Abba fanclub och dels Abba the Museum där vi kartlagt Abba fansens resande. På Turistgalan deltog också Kulturdepartementet som i sitt tal om …

Skolans marknadisering 7: Skolinspektion, ansvarsutkrävande och ansvarstagande

Kvalitetsgranskning av offentliga och skattefinansierade organisationers verksamheter vilar på marknadsorienterade synsätt på offentlig verksamhet som i sin tur bottnar i New Public Management. Staten betraktas då som beställare och kommuner och andra s.k. huvudmän som utförare. Beställaren har att kontrollera att det konkurrensutsatta utförandet av tjänsteproduktionen genomförs till beställarens belåtenhet, och det är här som …

Kreativa lösningar för natur- & kulturturism i Sverige

Förra veckan fick jag prova något nytt. Vi var en samling människor från olika företag, organisationer och myndigheter med koppling till resande och turism som samlades på en workshop för att testa användarinvolverade designmetoder. Vi jobbade väldigt inspirerat och hårt hela dagen under ledning av Stefan Holmlid från Linköpings Universitet och David Lindeby från Interactive …

Skolans marknadisering 6. Kvalitetsbegreppets förändrade innebörder över tid

I föregående blogginlägg konstaterades att kvalitet är i sig en innehållslös term. Det är snarare kriterierna på kvalitet, och vilka intressen som dessa kriterier vilar på, som är det intressanta i sammanhanget. Frågan om skolans kvalitetskriterier handlar om intressen och maktutövande och nedan följer några exempel på hur termen kvalitet över tid har tillskrivits olika officiella betydelser. …

Skolans marknadisering 5. Kvalitetsbegreppets intåg

Det New Public Management-influerade begreppet kvalitet fick sitt definitiva skolpolitiska genombrott i en regeringsskrivelse 1997 (skr 1996/97:12). Ett uttryck för kvalitetsbegreppets intåg i och etablering på den svenska skolmarknaden var den flora av varianter av begreppet som då kom i ropet och som fortfarande förekommer. Listan kan göras lång:  kvalitetsgranskning, kvalitetsarbete, kvalitetsbedömning, kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling, kvalitetsredovisning….      Fokuseringen på …