Kursplan

Kursplan för Folkhälsovetenskap GR (B), Socialepidemiologi, 7,5 hp

Public Health Science BA (B), Social Epidemiology, 7,5 credits

Allmänna data om kursen

  • Kurskod: FH025G
  • Ämne huvudområde: Folkhälsovetenskap
  • Nivå: Grundnivå
  • Progression: (B)
  • Namn (inriktning): Socialepidemiologi
  • Högskolepoäng: 7,5
  • Fördjupning vs. Examen: G1F - Kursen ligger på grundnivå och fordrar mindre än 60 hp kurs(er) på grundnivå som förkunskapskrav.
  • Utbildningsområde: Medicin 100%
  • Ansvarig avdelning: Hälsovetenskap
  • Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
  • Inrättad: 2017-05-05
  • Fastställd: 2017-09-28
  • Senast ändrad: 2017-09-28
  • Giltig fr.o.m: 2017-12-01

Syfte

Syftet med kursen är att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper i socialepidemiologiska teorier och metoder som förklarar hur sociala bestämningsfaktorer och processer bidrar till hälso- och sjukdomsmönstret i befolkningen. Vidare syftar kursen till att studenten ska tillägna sig kunskaper i hur socialepidemiologisk kunskap kan omsättas till praktiskt folkhälsoarbete.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- Redogöra för samt jämföra centrala begrepp, teorier och konceptuella ramverk inom socialepidemiologi.
- Redogöra för olika metodologiska förhållningssätt och användningsområden inom socialepidemiologi.
- Redogöra för styrkor och svagheter för olika socialepidemiologiska studieupplägg och metoder.

Färdighet och förmåga
- Tillämpa och motivera relevanta teoretiska begrepp, modeller och/eller teorier på folkhälsofrågor som fokuserar på ojämlikhet i hälsa.
- Motivera varför och hur socialepidemiologi som kunskapsfält kan bidra när det gäller att finna lösningar på ojämlikhet i hälsa i befolkningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Kritiskt analysera och tolka vetenskapliga socialepidemiologiska studier.
- Värdera styrkor och svagheter med olika definitioner och indelningar för att beskriva sociala förhållanden.
- Förhålla sig till etiska principer i socialepidemiologisk forskning.

Innehåll

Kursen går igenom för socialepidemiologin specifika teorier som förklarar förhållandet mellan sociala fenomen och hälsa samt de metodologiska verktyg som används för att studera dessa fenomen. Särskild vikt läggs vid begreppen social position, ojämlikhet i inkomst, diskriminering relaterat till genus och etnicitet och sociala nätverk. Vidare fokuseras på hur kunskapen om hur dessa bestämningsfaktorer påverkar fördelningen av hälsa och sjukdom i befolkningen kan omsättas till praktiskt folkhälsoarbete. Etiska implikationer av socialepidemiologisk kunskap diskuteras.

Moment 1: 2,5 hp
Socialepidemiologiska teorier och begrepp

Moment 2: 2,5 hp
Socialepidemiologiska metoder

Moment 3: 2,5 hp
Socialepidemiologi och praktiskt folkhälsoarbete

Behörighet

Minst 30 högskolepoäng i folkhälsovetenskap på grund- och/eller avancerad nivå.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Kursen ges på IT-distans utan träffar på campus, all undervisning sker via en lärplattform. Undervisningen bedrivs både synkront och asynkront, dvs obligatoriska moment som kräver närvaro i webb-baserade examinerande seminarium dagtid förekommer. Det förekommer även synkrona icke-obligatoriska moment i form av work-shops under dagtid.

Examination

Examination av kursen sker i olika former - genom webb-tentamen (Moment 1), examinerande seminarium och gruppuppgift (Moment 2) samt genom fullgörandet av individuell hemtentamen (Moment 3).

Moment 1: 2,5 hp
Socialepidemiologiska teorier och begrepp

Moment 2: 2,5 hp
Socialepidemiologiska metoder

Moment 3: 2,5 hp
Socialepidemiologi och praktiskt folkhälsoarbete


Ny examination i betygshöjande syfte får ej förekomma vid Mittuniversitetet.
Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Litteratur

Obligatorisk litteratur

  • Författare/red: Berkman, L.F. & Kawachi, I.
  • Titel: Social Epidemiology
  • Förlag: Oxford Univsersity Press
  • Upplaga: 2014 (Senaste upplagan)
  • Författare: Elstad, J.I. & West Pedersen, A.
  • Artikeltitel: The impact of relative poverty on Norwegian adolescents’ subjective health: A causal analysis with Propensity Score Matching
  • År/Volym/nr/sidor: 2012/9/4715-4731
  • Tidskrift: International Journal of Environmental Research and Public Health
  • : https://doi:10.3390/ijerph9124715
  • Författare: Galea, S.
  • Artikeltitel: An argument for a consequentialist epidemiology
  • År/Volym/nr/sidor: 2013/178/8/1185-1191
  • Tidskrift: American Journal of Epidemiology
  • : https://doi.org/10.1093/aje/kwt173
  • Författare: Krieger, N.
  • Artikeltitel: A glossary for social epidemiology
  • År/Volym/nr/sidor: 2001/55/693-700
  • Tidskrift: Journal of Epidemiology and Community Health
  • : http://dx.doi.org/10.1136/jech.55.10.693

Referenslitteratur

  • Författare/red: Krieger, N.
  • Titel: Epidemiology and the People's Health
  • Förlag: Oxford University Press
  • Upplaga: 2011
  • Författare/red: Oakes, M.J. & Kaufman, J.S.
  • Titel: Methods in Social Epidemiology
  • Förlag: Jossey-Bass, A Wiley Imprint
  • Upplaga: 2006 (Senaste upplagan)
Vetenskapliga artiklar och rapporter kan tillkomma.
Övrig information
Kursbevis, tillgodoräknande, överklagande m.m. regleras i Högskoleförordningen.