Historia

Den historiska disciplinen har utvecklats och breddats kraftigt under 1900-talet. Medan man för hundra år sedan ägnade sitt främsta intresse åt kungar, krig och konstitutioner, kan man idag syssla med exempelvis våldtäktsbrott under 1600-talet, könsarbetsdelning på 1700-talet, politisk begreppsförändring på 1800-talet eller byggandet av Inlandsbanan på 1900-talet. Det viktiga är att de konkreta studieobjekten sätts in i sitt tidssammanhang, det vill säga förstås just historiskt. Detta intresse för att återskapa en förlorad kontext delar historieämnet med andra humanistiska ämnen. Men samtidigt vetter historieämnet mot samhällsvetenskaperna och deras intresse för att utforska frågor om vad som driver fram förändringsprocesser (såsom sekularisering, individualisering, disciplinering, kommersialisering).

Vid Mittuniversitetet bedrivs forskning rörande senmedeltiden (cirka 1350–1500), den tidigmoderna perioden (cirka 1500–1800) och den moderna perioden (cirka 1800- och 1900-tal). I flera fall hämtas empirin från det område inom vilket Mittuniversitetet verkar, det vill säga nuvarande Jämtlands län och Västernorrlands län. De frågor och teorier som historikerna arbetar med härrör förstås genomgående från nationella och internationella diskussioner.

• våldsbrottslighet, trolldom och häxprocesser (professor Per Sörlin)
• samhällseliters nätverk öster och väster om Bottenhavet fram till riksdelningen 1809 och om Ålands äldre historia (professor Jan Samuelson)
• den karolinska arméns soldater ur ett underifrånperspektiv (docent Magnus Perlestam) 
• det lilla kriget under det stora nordiska kriget (1700–21) (docent Magnus Perlestam)
• den framväxande turistindustrin i Jämtland runt sekelskiftet 1900 (professor emeritus Svenbjörn Kilander)
• skogen som idé och verklighet: industrialiseringen av Norrland 1850–1910 (professor emeritus Svenbjörn Kilander) 
• skogen som katalysator i industrialiseringen och moderniseringen av Norrlands inland ca 1850–1900 (doktorand Anna Stjernström)
• den  lokala och regionala debatten i mellannorrland om den svenska skogspolitiken, perioden 1868–1910 (FD Stefan Dalin)
• skogsmarknaden och moderniseringen av västra Ångermanland cirka 1850–1910 (FD Erik Nydahl)
• skolpliktens historia (doktorand Sonja Dahl)
• judisk migration och samhällsintegration med särskilt avseende på Sundsvall och andra delar av
• Norrland 1870–1940 (FD Per Hammarström)
• judiska konvertiter till kristendomen under svenskt 1800-tal och tidigt 1900-tal med särskilt fokus på Svenska Israelsmissionen (FD Per Hammarström)
• kyrklig och teologisk debatt om judendomen och ”den judiska frågan” i Sverige under 1800-talets senare del (FD Per Hammarström)
• språkliga aspekter av relationen mellan tid och politik (FD Anna Friberg)
• begreppshistoriska perspektiv på demokratibegreppet med särskilt fokus på svensk socialdemokrati (FD Anna Friberg)
• de svenska- och danska kvinnoförbundens möten med Orientens- och Afrikas kvinnor, ca 1945–1966 (doktorand Christian Gerdov)
• kriminal- och socialpolitik, i synnerhet alkoholpolitik, omkring sekelskiftet 1900 (FD Glenn Svedin)
• det colombianska inbördeskriget med avseende på bonde-och gerillarörelsens framväxt (professor Roland Anrup)
• faderskap och familjeliv under 1800-talet (FD Tomas Berglund)
• politisk kultur i Västernorrland ca 1850–1950 med särskilt avseende på landskommunal nivå (FD Erik Nydahl)
• kommunindelningar och stadsbildningsprocesser ca 1880–1950 (FD Erik Nydahl)
• ”protysk” opinionsbildning bland svenska intellektuella omkring andra världskriget (professor Patrik Lundell)
• historieforskningen och det digitala (professor Patrik Lundell)
• representationer av fattigdom under senmedeltiden (doktorand André Ahrling)