Samverkan med Timrå kommun

Inom forskningsprojektet BioRem Fiber är målet att utveckla marknadsanpassad miljöteknik för att sanera fiberbankar längs Västernorrlands kust med hjälp av svamp, växter och bakterier, så kallad bioremediering.

Fiberbankarna har bildats genom utsläpp av förorenat processvatten från trä- och massaindustri och innehåller miljöfarliga tungmetaller och organiska miljögifter. Fiberbankarnas giftiga innehåll har kartlagts av bland andra Länsstyrelsen i Västernorrland och Sveriges geologiska undersökning och nu behöver nästa steg ta vid. En konkret åtgärd är att bygga en pilotanläggning där fibermaterialet avgiftas från tungmetaller och miljögifter, så att det sedan kan nyttiggöras.

"Projektet ska bidra till en hållbar miljö samtidigt som processer utvecklas för att transportera upp materialet för avgiftning eller för behandling på plats. Vi genomför projektet i samarbete med näringslivet och genom att ligga i framkant i forskning och utveckling ska det också resultera i att företag i regionen tar en ledande position med sitt miljöarbete, vilket kan öka deras omsättning och skapa nya arbetstillfällen", säger Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid avdelningen för kemiteknik på Mittuniversitetet.

Projektet medfinansieras med stöd från samverkansavtalet för Timrå kommun

Övriga finansiärer är Region Västernorrland, EU regionala utvecklingsfonden, Sundsvalls kommun och Mittuniversitetet.

Beviljad finansiering från samverkansavtalet med Timrå kommun

300 000 sek

Projektledare

Erik Hedenström, professor organisk kemi Mittuniversitetet

Kontaktpersoner för Timrå kommun

Klas Lundgren, e-post klas.lundgren@timra.se
Frank Olofsson, e-post frank.olofsson@sdlairport.se

Läs mer om projektet på www.miun.se/bioremfiber

Sammanfattning av förstudie

Dålig inomhusmiljö i grundskolor i Sverige verkar vara ett problem i många kommuner. DEVA (Design, Energi, Växter och Atrium för en hållbar inomhusmiljö) är ett koncept som syftar till att utforska design alternativ och utveckla möjligheterna att integrera gröna växter i skolornas inomhusmiljö. Hypotesen är att gröna växter integrerade i sådana miljöer kan förbättra inomhusmiljön genom fotosyntes, avlägsnande av luftburna partiklar och luftfuktning. Gröna växter kan också ge en naturkänsla som kan bidra tillbättre studiemiljö för eleverna och bättre arbetsmiljön för lärarna. Projektet är delat i tre arbetspaket: Design utveckling, undersökning av välbefinnandet och prestationsförmågan, och kontroll av Inomhusmiljön. Resultaten av detta projekt förväntas leda till en integrerad modell för DEVA kopplad till det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på Timrå Gymnasium. Det kommer att kunna som kan nyttjas även vid andra skolor i kommunen och regionen om hur man förbättrar inomhusmiljön med kostnadseffektiva lösningar. Dessa lösningar förväntas även positivt påverka studieresultat och välbefinnande hos elever och lärare.

Syftet för Mittuniversitetet är att utveckla en integrerad modell för DEVA i skolor kopplad till det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Syftet för Timrå kommun är att utveckla en modell för att förbättra inomhusmiljön vid Timrå Gymnasium som kan tillämpas även vid andra skolor i Kommunen.

Beviljad finansiering

400 000 sek

Projektperiod

2019-01-01 -- 2020-12-31

Projektmedlemmar

Lena Lorentzen, Institutionen för Design Mittuniversitetet, e-post lena.lorentzen@miun.se

Lars-Åke Mikaelsson, Institutionen för Ekoteknik och hållbart byggande, e-post lars-ake.mikaelsson@miun.se

Itai Danielski, Institutionen för Ekoteknik och hållbart byggande, e-post itai.danielski@miun.se

Roger Åström, Timrå kommun, e-post roger.astrom@timra.se

Malin Rönnqvist, Timrå kommun, e-post malin.ronnqvist@timra.se

Läs mer i beslutsunderlaget

Jussara Reis Andersson prestenterar sig - ny doktorand inom DUVKOM

Jussara Reis Andersson har precis påbörjat sina doktorandstudier. Under fyra år framöver ska hon följa digitaliseringen av skolan med finansiering från samarbetsavtalet mellan Mittuniversitetet och Härnösand, Sundsvall och Timrå kommuner. Målet är att skapa en bild av hur man bäst implementerar digitaliserat stöd i undervisningen utifrån de olika förutsättningar som finns i olika kommuner och skolor. Se filmen nedan där hon presenterar sig och sin forskning.

1:35 min | Vimeo.com

Sammanfattning av förstudie

Genom nationella forskarskolan GRADE (graduate school for digitalisation of education) genomförs forskning och forskarutbildning i pedagogik där analys och diskussion berör hur digitaliseringsprocesser i kommunens för-, grund- och gymnasieskolor och utbildningsväsende bidrar tilla tt stärka kvaliteteten i utbildningsverksamheten. Det är ett samarbete mellan Mittuniversitetet och kommunerna i Härnösand, Timrå och Sundsvall. För att formulera och säkerställa att uppställda mål nås samt att dialog om genomförande förs kontinuerligt tillförs projektet en referensgrupp som består av projektledare och två deltagare från varje kommun. Referensgruppen träffas ca 6 gånger per år. 

Inom projektet rekryteras en doktorand som ska presentera en doktorsavhandling i pedagogik med inriktning mot digitalisering av utbildning inom för, grund- och gymnasieskolan. Praktiknära och tillämpbara forskningsresultat inom ledning och implementering av digitaliseringsprocesserna, en högre digitaliseringskompetens inom de deltagande kommunernas utbildningsväsende, modeller för kunskapsöverföring är viktiga redskap för resultatspridning. 

Text från pressmeddelande 25 maj 2018

Härnösands, Timrås och Sundsvalls kommuner går samman för att stötta utvecklingen av den digitala pedagogiken i för-, grund- och gymnasieskolan. Tillsammans med Mittuniversitetet satsas fyra miljoner kronor för att finansiera och rekrytera en pedagogikdoktorand inom skolområdet i Sundsvall.

– Digitaliseringen av skolan innehåller många olika komplexa aspekter, inte minst hur digitaliseringen kan främja elevernas måluppfyllelse. Då skolans verksamhet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet blir detta en kvalitetssäkring för oss där det också känns extra roligt att kunna samarbeta med regionens universitet, säger Sofia Hård, biträdande rektor på Arenaskolan i Timrå.

I projektet genomförs fallstudier på olika skolor och ett förväntat resultat är att digitaliseringskompetensen i de olika kommunernas skolorganisationer ökar. Målsättningen är att doktoranden ska presentera en doktorsavhandling i pedagogik med inriktning mot digitalisering inom för-, grund- och gymnasieskolan. Med projektet som katalysator kommer kommunerna att stödjas i sin utveckling av skolans digitala miljö.

– Att införa digitaliseringen i skolan är ett måste för att kunna förbereda eleverna som samhällsmedborgare. Den digitala tekniken är ett bra hjälpmedel för pedagogerna i undervisningen. Den stärker dessutom likvärdigheten, säger Katarina Eriksson, IT-strateg på barn- och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun.

Sundsvalls kommun satsar under en fyraårsperiod en miljon kronor medan Timrå och Härnösands kommuner satsar 500 000 kronor vardera under samma tidsperiod för att finansiera projektet. Mittuniversitetet satsar lika stora delar som kommunerna tillsammans, två miljoner kronor. Pengarna avsätts via samarbetsavtalen mellan kommunerna och Mittuniversitetet. 

– Vi har tätorter av olika storlek och glesbygd i vår region, vilket ger möjlighet till en nationell testbädd med många olika skolmiljöer. Regionen är en av landets mest IT-intensiva med ett mycket stort engagemang och stor kunskap inom IT och digitalisering, säger Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik på Mittuniversitetet.

Mittuniversitetet driver forskning inom informatik och pedagogik och förenar nu dessa områden i en satsning för att utveckla ett spetsområde inom digitalisering. Satsningen i Västernorrland går under epitetet DUVKOM (Digitalisering av UtbildningsVäsendet i KOMmunerna).

– Det känns jättebra att vi kan göra det här tillsammans med Mittuniversitetet, Sundsvall och Timrå. Digitaliseringen i skolorna är en strategiskt viktig utvecklingsfråga för hela regionen och när vi satsar tillsammans kan vi nå betydligt längre än var och en för sig, säger Sofia Pettersson, kommundirektör i Härnösands kommun.

Projektet blir också en del av den nationella Forskarskolan GRADE, Graduate school for digitalisation of education, som finansieras av Vetenskapsrådet och som startar hösten 2018. Forskarskolan stärker regionen med kompetensutveckling inom digitalisering och lärande. Den kommer att ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt med hög akademisk kvalitet.

Projektledare

Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik Mittuniversitetet, e-post jimmy.jaldemark@miun.se, telefon 010-142 82 88

Projektansvarig Sundsvalls kommun

Eva Jönsson, e-post eva.jonsson@sundsvall.se, telefon 070-604 41 97

Projektperiod 

2018-07-01 -- 2022-06-30

Beviljad finansiering

2 miljoner sek

Läs mer i beslutsunderlag

En snabb strukturomvandling sker inom gröna transporter och energi. Tillväxttakten är mycket hög inom den gröna energisektorn. För att möta morgondagens krav på grön energi och gröna transporter driver vi nu forskningsprojektet DRIVE.

Utfasningen av bilar med förbränningsmotorer har börjat och många ersätts av elfordon. Parallellt sker en stor utbyggnad av förnybar energiproduktion med solenergi och vindenergi. Inom forskningsprojektet DRIVE kommer vi att fördjupa forskning och utveckling inom hela värdekedjan för grön energi.

Ny kunskap för regional tillväxt inom innovativa gröna transporter. SKÖRDA - Nya typer av vindytor och termoelektriska system för förnyelsebar energi från vind och mark. LAGRA – Superkondensatorer samt ny kunskap med målet att öka lagringskapaciteten i litiumjonbatterier för elbilar. LADDA - Kombinera forskning i energilagring och kraftelektronik för framsteg inom mellanlagring av förnyelsebar energi för användning i fastigheter och elbilar. Energilagret ska också fungera som effektbuffert i fastigheten och möjliggöra snabbladdning av fordon utan behov av ökad installerad effekt i nätet eller nya kraftledningar. DRIVA - Forskning på en helt ny elektrisk motor, speciellt anpassade för elbilar.

Projektet medfinansieras med stöd från samverkansavtalet för Timrå kommun.

Övriga finansiärer är Region Västernorrland, EU regionala utvecklingsfonden, Sundsvalls kommun, Härnösands kommun, Energimyndigheten och Mittuniversitetet.

Beviljad finansiering från samverkansavtalet med Timrå kommun

300 000 sek

Projektledare

Håkan Olin, professor FSCN Mittuniversitetet, epost hakan.olin@miun.se, telefon 010-142 88 55

AnsvarigTimrå kommun

Micael Löfqvist, Timråbo, epost micael.lofqvist@timrabo.se telefon 060-16 35 00

Läs mer om projektet på www.miun.se/drive

Förstudien syftar till att genom samverkan stärka arbetet mot Timrå kommuns och Mittuniversitetets respektive visioner. Studien syftar till att möjliggöra tillväxt och kompetensförsörjning i befintliga företag i Timrå kommun och till kompetenta forskare vid Mittuniversitetet. Universitetet avser att förstärka sin ledande position i specifika forskningsområden kopplade till fjärrstyrd flygtrafikledning och avancerad teknik för flygplatser.

Målen med projektet är att:

• Ta fram en vision om den framtida flygplatsen där avancerad teknik i ökad utsträckning kompletterar människor för att öka säkerhet, funktionalitet och användbarhet.
• Skapa en översikt över lämpliga tekniker som kan bidra till den framtida flygplatsen genom litteraturstudier, samt sammanställa forskningsverksamhet vid Mittuniversitetet som kan bidra till den framtida flygplatsen. Översikten ska prioritera tekniker som bedöms som särskilt kostnadseffektiva för att nå visionen.
• Kartlägga hur kompetensen vid Mittuniversitetet möjliggör utveckling av XGeMS i kontexten av fjärrstyrning av flygtrafikledningssystem samt övrig verksamhet vid flygplatsen kopplat till säkerhetskontroll, bagagehantering, med mera.
• Undersöka hur redan framtagen teknik kan tillämpas i en fallstudie – Mittuniversitetet tillämpar tekniken på data som Luftfartsverket tillhandahåller.
• Identifiera regionala och nationella utvecklingsföretag som potentiellt kan bidra till den tekniska utvecklingen vid Sundsvall-Timrå flygplats. Upparbeta en relation inom forskning och utveckling med aktörer som bedriver verksamhet vid RTC idag, och positionera platsen Timrå samt Mittuniversitetet som ledande inom utvecklingen fjärrstyrning av flygplatsverksamhet
• Skapa en projektplan med tydliga forskningsfrågor samt identifierade finansiärer för samarbete med företag fokuserat på framtagande av

Projektägare: Professor Mårten SjöströmProjekttid: 2017-11-01 – 2018-04-30

Läs mer i beslutsprotokollet

Projektet är ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Timrå Kommun. Syftet är att identifiera och skapa förståelse för digitaliseringsinitiativs avsedda nyttor i strategier på olika nivåer (EU, nationell, regional, och kommunal) för att sedan jämföra dessa med aktuell praktik. Ett särskilt fokus kommer att läggas på demokratiska aspekter av digitaliseringprocessen.

Inom projektet studeras i vilken mån strategier och operationalisering av strategier i form av utveckling av kommunala e-tjänster, (digitala tjänster) överensstämmer med varandra med utgångspunkt i de nyttor som lyfts fram. De förväntade resultaten antas vara till användning för både beslutsfattare som fördelar resurser samt praktiker som utvecklar och tillhandahåller tjänsterna.

De metoder som används omfattar:

• Policyanalyser
• Workshop med politiker och kommunledning
• Intervjuer med handläggare
• Enkät till alla anställda inom Timrå kommun
• Enkäter till användare respektive icke-användare (av digitala tjänster)

Läs mer i beslutsprojektet

Forskare / kontakt, Mittuniversitetet:

Leif Sundberg, leif.sundberg@miun.se

Aron Larsson, aron.larsson@miun.se

Katarina L. Gidlund, katarina.l.gidlund@miun.se

Projektperiod

2018-10-01 - 2019-12-31

Klimatförändringar, föroreningar och ljud har stor påverkan på samhället. I Mittuniversitetets satsning MiLo - Miljön i kontrolloopen, vill forskare med ny teknologi mäta miljöparametrar över stora områden vilket skapar helt nya möjligheter att använda denna information för beslut och styrning av industri och samhälle.

Projektets aktiviteter - att mäta miljöparametrar, presentera miljödata, utveckla innovationer och strategiskt kommunicera detta och därmed öka kunskap och förståelse - har som mål att stärka företagens och regionens attraktions- och konkurrenskraft.
Nedanstående områden ligger i fokus:

Industri

Projektet har som målsättning att öka kunskapen och ta fram mätmetoder för positionering och karakterisering av ljudkällor i industriella miljöer och större ytor. Genom ljudkaraktärisering är det möjligt skapa säkrare och attraktivare industriella arbetsmiljöer.

Fiberbankar

Detta projekt syftar till att utveckla mättekniker för detektion och kvantifiering av miljöfarliga föroreningar i de fiberbankar som ligger upplagrade i några av Sundsvallsområdets havsvikar. Fiberbankarna består i huvudsak av cellulosaslam förorenade med exempelvis kvicksilver och arsenik. Därtill sker en nedbrytning av det organiska materialet som i sin tur förväntas frigöra gaser så som exempelvis växthusgasen metan och giftigt svavelväte.

Flygplatser

Delprojektets mål är att utveckla nya metoder få en tillförlitlig kamerabaserad övervakning av säkerhetskritiska områden på Sundsvall-Timrå flygplats. Genom att kombinera multikamerateknik ska man säkertställa identifiering av objekt såsom människor, servicefordon, flygplan, djur, främmande föremål på rullbanor. Vid vinterunderhåll av flygplatsen finns dessutom behov av mätsystem för karakterisering av rullbanornas beläggning av snö, vatten och is. Flygplatsen inrymmer världens första operativa center för fjärrstyrning av flygtrafikledning, Remote Tower Centre. 

Skidanläggningar

Här ska forskarna utveckla mätteknik för att karakterisera snöns egenskaper såsom fukthalt och kornstorlek. Det finns ett intresse för tillverkare av snökanoner som vill övervaka processen när vatten omvandlas till snö. De vill även veta mer om den tillverkade snöns egenskaper. Även arenor för vintersport har intresse av att veta mer om egenskaperna hos den snö som täcker anläggningen för att återkoppla och styra sin verksamhet. 

Projektet medfinansieras med stöd från samverkansavtalet för Timrå kommun.

Övriga finansiärer är Region Västernorrland, EU regionala utvecklingsfonden, Sundsvalls kommun, Härnösands kommun och Mittuniversitetet.

Beviljad finansiering från samverkansavtalet med Timrå kommun

1 300 000 sek

Projektledare

Benny Thörnberg, Docent STC Mittuniversitetet, epost benny.thornberg@miun.se, telefon 010-142 89 17

Ansvarig Timrå kommun

Klas Lundgren, Timrå kommun, epost klas.lundgren@timra.se
Frank Olofsson, Sundsvall Timrå Airport, epost frank.olofsson@sdlairport.se

Läs mer om projektet på www.miun.se/milo

Sammanfattning av förstudie

Initiativet bygger på en fallstudie av Sundsvall Timrå Airport. Eftersom ett flertal offentliga och privata intressenter använder sig av flygplatsens funktionalitet som basal infrastruktur finns flera skäl att belysa olika dimensioner för att kartlägga betydelsen av den regionala flygplatsen för samhällets funktionalitet och utveckling, dels för området kring flygplatsen men även ur ett regionalt perspektiv. Genom en modellering av helhetsbilden förenas makt och kostnadsstruktur samt betalningsvilja och prissättning. Därmed synliggörs regionala flygplatsers värdeskapande för samhället i området.

 Regionala flygplatser är av betydelse för befolkningen, besöksnäringen, näringslivet och samhället. Förutom att regionala flygplatser fyller ett flertal viktiga samhällsfunktioner, är de också en viktig infrastruktur som bidrar till utveckling av närliggande regioner och deras ekonomi. Bortsett från det materiella värdet av flygplatsen, är värdet av de regionala flygplatsernas funktioner och dess effekter på ekonomin på nationell och regional nivå i många fall svårt att uppskatta.

Regionala flygplatser, som Sundsvall Timrå Airport, används bland annat av offentliga aktörer som posten och militären för leveranser, samt för ambulansflyg och organtransporter. Under skogsbränderna sommaren 2018 användes de regionala flygplatserna även i arbetet med brandbekämpningen. Därutöver används flygplatsen av kommersiella aktörer för passagerarflyg, transportflyg och privatflyg.

En regional flygplats är därmed en viktig del i leveranskedjan av varor och tjänster till offentliga och privata aktörer, samt befolkningen i området kring flygplatsen. Offentliga som kommersiella aktörer baserar sitt tjänsteutbud på flygplatsens tillgänglighet.

Kombinationen av intressenter och potentiella kunder vid en regional flygplats erfordrar en granskning av flygplatsens roll i leveranskedjan och strategisk utveckling. Tre komplementära dimensioner framstår därför av särskild vikt att belysa. Den ena dimensionen fokuserar på hur värdet/nyttan av en regional flygplats är sammansatt och vilka faktorer utgör eller påverkar detta. Den andra dimensionen koncentrerar sig på hur kostnaden för flygplatsens tjänster uppstår och fördelas mellan olika aktörer. Den tredje dimensionen synliggör handlingsutrymmet som intressenterna har för att anpassa sig till förändrade konditionerna, särskild inom ramen för samhällsrelevanta beslut.

Sundsvall Timrå Airport används återkommande av samhällsviktiga aktörer som posten, försvarsmakten, sjukvården och räddningstjänsten. Förutom löpande behov aktualiseras betydelsen av en sådan infrastruktur när samhället utsätts för stora påfrestningar som visade sig under skogsbränderna 2018. Dessutom tillför en regional flygplats värde till den omliggande regionen, som blir mer tillgänglig för övriga regioner både nationellt och internationellt. De olika intressenternas betalningsvilja för att få tillgång till flygplatsens funktionalitet är därför en relevant aspekt för att bedöma dess värde. Allt större vikt får även flygtrafikens miljöpåverkan och rollen av en långsiktig hållbar utveckling för flygplatsernas framtida värde.

Att underhålla en flygplats på en nivå där den är användbar för intresserade aktörer innebär dock höga fasta kostnader och relativt låga marginalkostnader. Det innebär att även om värdet av flygplatsen är tillräckligt högt för att motivera flygplatsens existens, kan en oförmåga att extrahera konsumentöverskott av olika användargrupper innebära att flygplatsen går med företagsekonomisk förlust. Då samhällsviktiga aktörer och näringslivet nyttjar den infrastruktur som flygplatsen representerar, är det kanske rimligt att de även bidrar till både flygplatsens fasta och rörliga kostnader. Det blir därför viktigt att undersöka den regionala flygplatsens värde för det regionala näringslivet och samhällsviktiga aktörer, eftersom en sådan analys utgör en grund för att bedöma om flygplatsen är samhällsekonomiskt motiverad, men begränsad i sin potential att prisdiskriminera för att uppnå företagsekonomisk kostnadstäckning.

Maktförhållandet mellan beställare och leverantör påverkar ytterligare leverantörens handlingsutrymme vid prissättningen av tjänsten. Eftersom leverantören som tillhandahåller samhällsfunktionella tjänster inte enbart begränsas av marknadsfaktorer utan även av maktförhållanden i statsförvaltningen och den regionala förvaltningen, bör leverantörens möjligheter till prissättning till olika beställargrupper granskas utifrån detta perspektiv. Genom en sådan komplett analys aktualiseras också frågor om hur hållbara modeller för styrning och samverkan kan nås mellan de aktörer som dels finansierar och garanterar den funktion som en regional flygplats innebär och dels de aktörer som nyttjar en sådan funktion.

Beviljad finansiering

710 000 sek
varav 480 000 sek från samverkansavtalet med Sundsvalls kommun
varav 230 000 sek från samverkansavtalet med Timrå kommun

Projektperiod

2019-01-01 -- 2019-06-30

Projektledare

Pär Olausson, HSV Mittuniversitetet, e-post par.olausson@miun.se, telefon 010-142 85 47

Bo Svensson, HSV, Mittuniversitetet, e-post bo.svensson@miun.se 010-142 80 74 

Matilda Hahne, HSV Mittuniversitetet, e-post matilda.hahne@miun.se

Christine Grosse, IST Mittuniversitetet, e-post christine.grosse@miun.se, telefon 010-142 80 09

Christian Söderberg, Timrå kommun, e-post christian.soderberg@timra.se

Frank Olofsson, Timrå kommun, e-post frank.olofsson@timra.se

Martin Södergårds, Sundsvalls kommun, e-post martin.sodergards@sundsvall.se

Läs mer i beslutsunderlaget

Slutrapport Regionala flygplatser

Sammanfattning

I en jämförelse av Sveriges större städer visar att i segregerade bostadsområden är exempelvis inkomstnivåerna lägre och hälsoriskerna för de boende högre. Var man är bosatt visar sig också ha stor betydelse för ens framgång på arbetsmarknaden.

Syftet med förstudien är beskriva och analysera befintliga integrationsprocesser i bostadsområdet Tallnäs i Timrå kommun. Bostadsområdet kännetecknas av en mångfald av hyresgäster men också utmaningar som sociala och socioekonomiska problem. Mål för projektet är att:

1. Utveckla ett generellt arbetssätt för integrationsprocesser och hållbart boende utifrån ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella utgångspunkter.

2. Utveckla innovativa sätt för hållbar kompetensförsörjning genom att tillvarata den outnyttjade kompetens som utrikesfödda och andra som står utanför arbetsmarknaden utgör.

3. Skapa arenor för att öka kunskapen om integrationsprocesser, hållbart boende samt hållbar kompetensförsörjning.

Förstudieansvarig Mittuniversitetet
Gustav Lidén, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, e-post: gustav.liden@miun.se

Förstudiemedlemmar
Sara Nyhlén, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, e-post: sara.nyhlén@miun.se
Tommy Roxenhall, institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, e-post: tommy.roxenhall@miun.se

Förstudieansvariga Timrå kommun
Annelie Ringbro, enhetschef integration, e-post: annelie.ringbro@timra.se
Micael Löfqvist, VD Timråbo, e-post: micael.lofqvist@timrabo.se
Annelie Axelsson, näringslivsutvecklare, e-post: annelie.axelsson@timra.se

Projektperiod
2019-09-16 - 2022-03-15

Beviljad finansiering
850 000 kr

Läs mer i beslutsunderlaget